Tryck "Enter" för att gå vidare till kommentarer

Farlig alkoholinformation

För ett par dagar sedan kunde vi i SvD läsa rubriken: Forskning spolar totalt alkoholstopp

”Mer än hälften av alla med alkoholberoende kan lära sig att dricka måttligt. Med hjälp av internet eller några få läkarbesök kan flera hundra tusen svenskar komma ifrån sitt skadliga drickande – utan att behöva avstå helt från alkohol, enligt nya forskningsrön.[…]

– Vi vill utmana den rådande ordningen inom exempelvis sjukvården, missbrukarvården och socialtjänsten att man bara kan bli av med sin överkonsumtion och sitt alkoholberoende genom total avhållsamhet. Det stämmer faktiskt inte, den myten gör snarare att många struntar i att söka hjälp. Det säger Sven Andréasson, en av landets ledande beroendeforskare, professor i socialmedicin och chef för Riddargatan 1, en landstingsdriven unik mottagning för personer med alkoholproblem i Stockholm.”

Jag är relativt insatt i beroendeforskning och beroendeproblematiken och mycket av det jag har fått lära mig går emot dessa rön. Och många verkar ha samma upplevelse som jag. Benny Haag pratar utifrån egen erfarenhet:

”– En människa som har hamnat i ett missbruk kan naturligtvis inte dricka lagom, sedan var gränsen för ett missbruk går kan ingen säga. Resonemanget gör att människor tänker att jag ligger nog inte på fel sida om gränsen. Jag förstår ingenting, säger han.”

Och på twitter läser jag ett flertal kommentarer som dels ifrågasätter forskningen utifrån personliga uppfattningar och dels menar att informationen är farligt att sprida.

Problemet är att vi alla har fel.

För det första finns det ingen farlig information. Det är när vi försöker dölja information för att den inte passar vår ideologi som det blir farligt. Och det är, i detta fall, risk- och missbrukarna som får betala priset. Hur ska samhället kunna erbjuda adekvat och effektiv vård om den utgår från felaktiga premisser?

För det andra så är Haags åsikter och uppfattningar sanna för honom. Kanske tillhör han den grupp, som enligt de nya forskningsrönen inte kan lära sig att dricks måttligt. Eller så har han påverkats av att många gånger få höra att det inte är möjligt att dricka måttligt och därmed misslyckas han. Jag vet inte. Och förmodligen gör ingen annan, än möjligtvis Haag, det. Men det säger ingenting om huruvida de nya rönen är korrekta eller inte.

För det tredje så är själva syftet med forskning att komma fram till nya rön – att lära oss nya saker. Jag har inte läst denna forskning och kan därför inte uttala mig om just den, men som ett minimum så får den mig att fundera över vilka källor jag egentligen har till påståendet att man inte kan dricka lite när man väl har utvecklat ett beroende.

Är det verkligen vetenskapliga källor – eller handlar det om en samhällelig konsensus som jag har accepterat för att jag har hört det så många gånger? Kan det helt enkelt vara så att jag har haft fel?

Nu krävs det mer än en artikel i SvD för att jag ska byta åsikt i en fråga, men jag behöver onekligen ta och se över detta. Och eventuellt ändra min uppfattning.

Just nu vet jag inte, just nu skakar min värdegrund en smula. Och det är inget att vara rädd för – det är spännande.

Photo: Krzysztof (Kriss) Szkurlatowski

Bonusmaterial

Kommentar från Ted Goldberg, professor i sociologi:
Att alkoholproblematiker kan bli måttlighetskonsumenter har varit känd sedan åtminstone 1960-talet. Om du vill läsa mer om ämnet kan jag varmt rekommendera: Fingarette, H (1989): Heavy drinking: The myth of alcoholism as a disease, Univ. of California press, Berkeley.

Kommentar från Björn Johnson, docent Malmö Högskola:
Det där med att vissa som uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende kan återgå till ett kontrollerar bruk av alkohol är faktiskt inget nytt. Det visades i amerikansk forskning på 70-talet och i svensk forskning i slutet av 80-talet (Göran Nordström, som blev så utskälld av länkar och tolvstegare att han slutade forska). Det som är nytt är möjligen en del kring genetiska riskfaktorer för att avgränsa, men det vet jag ärligt talat inte.

Att från dessa resultat dra slutsatsen att personer med tungt alkoholberoende kan lära sig att dricka måttligt är dock en farlig slutsats, som nog få forskare skulle förespråka. Läs: A Prospective Study of Successful Long-Term Adjustment in Alcohol Dependence: Social Drinking versus Abstinence

2 kommentarer

  1. Ola Ljungberg Ola Ljungberg 18 november, 2013

    Det är märkligt att en minoritets problem ska resultera i förbud och monopol för den skötsamma majoriteten. Dubiösa rubriker, såsom " bäst för folkhälsan" osv. skänker inte frågan seriositet utan är mer en antydan åt nykterhetspolitik där grunden är att gemene man och kvinna är "full" vid 0,2promille, dvs 1 glas vin. Om så vore så är det märkligt att i vår omvärld så får man köra bil exvis på Autobahn med delvis fri fart och ha max 0,5p.

  2. Hanna-Karin Grensman Hanna-Karin Grensman 19 november, 2013

    Jag hade inte haft sådant problem med denna missriktade lojalitet gentemot den som har beroendeproblematik – om den inte varit just missriktad. Jag anpassar gärna mitt agerande om det på riktigt hjälper andra att bli fria från sitt beroende och allt som det medför. Men att jag låter bli att dricka eller utsätts för restriktioner skapar inte den effekten.

Kommentarsfältet är stängt, men trackbacks och pingbacks är öppet.