Din varukorg är tom.

Strategisk kommunikation

Fjäskande fjantar

Fjäskande fjantar - text på Grensmans Megafon

För en tid sedan stod jag inför en grupp människor som deltog i en ledarskapsutbildning. Min roll var att komma dit och inspirera dem, få dem att känna att de faktiskt kunde bli de ledare som de drömde om att bli.

Under den första rasten kom en ung kille fram till mig: ”Jag ska gå och hämta kaffe, vill du ha en kopp?” Jag hade ännu inte fått i mig något kaffe och svarade tacksamt ja. När han kom med koppen vad det ett par personer som i skämtsamt ton kastade ur sig saker i still med att han smörade och fjäskade för mig. En inte helt ovanlig reaktion på den typen av beteende (även om det ofta inte uttrycks riktigt så explicit). 

9 gånger av 10 är det som vi kallar för fjäskande vänlighet. Vänlighet ska uppmuntras och inte tryckas ned. En person, som utan egen vinning, går och hämtar kaffe till mig ska tackas och respekteras, inte hånas. Inte ens på ett skämtsamt vis. Även ord och meningar som uttalas som skämt spelar roll. För varje gång någon säger åt någon annan att sluta smöra kommer den och andra personer som hör att bli lite mer försiktiga med att visa vänlighet mot en överordnad. 

Vi måste sluta behandla varandra som fiender. Det finns ingen som säger att anställda och chefer, lärare och elever, föräldrar och barn måste tycka illa om varandra. Det är bara en naturlig konsekvens av det dåliga ledarskapet. Inom ramen för gott ledarskap kan man däremot vara frikostig med hjälp och vänlighet. Och det är vårt arbete, som ledare, att sätta den tonen.

Om det är så att en person faktiskt hämtar kaffet för att tillskansa sig orättfärdiga fördelar, vad spelar det för roll? Så länge du tar emot det som en vänlighet (och inte utdelar fördelarna hen hoppas på) så kommer stämningen i alla fall att bli bättre. 

Det finns dock två faror i detta som inte ska underskattas:

Det första är att du som ledare tar emot mer än vad du ger. Även du måste gå och hämta kaffe. Inte för att du är chef utan för att du är en människa, en kollega, i gruppen. Att vara chef innebär att det är du som fattar det slutgiltiga beslutet, inte att du ska skapa en överordning genom att bara ta emot och ställa krav men inte ge något tillbaka. 

Det andra är att du börjar behandla de personer som hämtar kaffe åt dig bättre än vad du behandlar de som aldrig hämtar kaffe. Detta är givetvis helt otänkbart. Som chef kan du inte börja favoritsera människor utan ska snarare lägga dig vinn om att alltid umgås med alla lika mycket och behandla dem på samma vis. Det är nämligen inte en högstadieskolgård vi befinner oss på. 

Så lär dig att ta emot vänlighet utan förakt – det kommer att göra hela din arbetsplats trevligare och varmare (och så kanske du slipper lägga dyra pengar på teambuilding). Börja morgondagen med att hämta en kopp kaffe åt en medarbetare!