Din varukorg är tom.

Strategisk kommunikation

Karriär och tvättbesvär

Erika Torell skriver på Megafon

Föräldraskapet är för mig en form av dubbelt ledarskap. Som föräldrar har vi ansvar för våra barn. Vi delar inte på ansvaret. Mamman är 100 % ansvarig som mamma och pappan är 100 % ansvarig som pappa. Vi kan dela på en del av hushållets arbetsuppgifter, men ansvaret har var och en fullt ut!

Som ledare – likväl som förälder – har vi ansvaret för hushållets processer. Och en av dessa som inte fungerade var tvätten. Vi blev stressade av att det tog mycket tid att sortera kläder, både smutsiga och rena kläder – från hushållets fem personer. Vi hade gärna haft en robot som förvandlade smutsiga kläder från golven till rena kväder i garderoberna.  Tyvärr finns inte någon sådan.

För att lösa problemet i grunden använda jag professionella färdigheter och applicerade dessa på mitt privatliv. Jag började med att kartlägga processen för att förstå vart kläderna tog vägen. Jag hade hört talas om metoden med flödesdiagram och ville använda den på ett riktigt konkret exempel, så jag började rita upp tvättpåsarna, tvättmaskinen och de tvättade klädernas flöde genom processen.


Vi hade från början varsin kasse för smutsiga kläder i varje sovrum. Efter flödesanalysen, kom vi fram till att det skulle vara mer effektivt att sortera tvätten direkt efter färg, så vi skaffade tre tvättpåsar i olika färger, en blå för mörk kulörtvätt, en rosa för ljus kulörtvätt och en vit. Den rena tvätten kunde ibland hamna i fel garderob eller helt enkelt bli kvar i tvättstugan. Efter analysen kom vi på att det skulle vara smidigt om vi hade varsin trådback som vi kunde sortera in de rena kläderna direkt i. Var och en får sina kläder i en back som den sedan kan lägga in i sin garderob. Efter att jag analyserat tvättflödet, så kommunicerade jag resultatet till min familj. Jag visade dem de nya rutinerna, hur de skulle lägga den smutsiga tvätten i de färgade tvättkorgarna och hur den rena tvätten sedan skulle sorteras i tvättstugan.

Forskarna hävdar att i det moderna ledarskapstänkandet handlar stress bara om individens bristande förmåga att effektivt använda sina resurser. Istället bör man, enligt forskarna, se stress som ett symptom på ”ett olämpligt sätt att organisera arbetet”. Med ett bättre sätt att organisera arbetet, har vi alltså effektiviserat hanteringen av tvätten, och därmed också minskat vår personliga stressbelastning. 

Flödesdiagrammet var ett bra verktyg för att analysera processen och införa de enkla förändringarna. Kanske kan jag kalla den nya processen för mer lean än den kaotiska process som var innan analysen? Framöver kommer jag i alla fall att pröva fler vertyg från min karriär i privatlivet!