Din varukorg är tom.

Strategisk kommunikation

Case: Flipped classroom - framtiden för yrkeshögskolan?

Flippd classroom - framtiden för yrkeshögskolan?

Den stora skillnaden mellan yrkeshögskolan respektive universitetet är att yrkeshögskolan är yrkesförberedande och universitetet är studieförberedande. Det torde därför inte vara förvånande att  runt 50 % av lektionstiden på yrkeshögskolan består av teori och runt 50 % av praktiska övningar. Med cirka 15 timmar lektionstid i veckan, betyder det att mycket praktiskt arbete görs av studenterna på egen hand eller i grupp – utan närvarande handledare.

Under mina sju år inom yrkeshögskolan har jag noterat att ju mer praktiskt arbete jag kan klämma in i en kurs, desto bättre rustade är studenterna för sina respektive yrkesroller – för mycket av tryggheten i kompetensen ligger i att veta att man faktiskt kan utföra uppgiften.  

Så hur kan man då öka mängden praktiskt arbete inom yrkeshögskolan utan att för den delen minska de teoretiska bitarna som behövs för förståelsen? Jag bestämde mig för att undersöka utbildningsformen ”flipped classroom”.

Om metoden

Den traditionella undervisningsformen innebär att läraren genomför teoretiska genomgångar i klassrummet. Därefter tränar studenterna sin förståelse och färdigheter inom området, till exempel genom grupparbeten och hemläxor. I det flippade klassrummet (eng. the flipped classroom) innebär hemarbete att studenterna tittar på olika webbaserade genomgångar - som motsvarar klassrummets traditionella undervisning. Klassrumstiden som frigörs används till praktiskt arbete, så som laborationer och workshops, med lärarhandledning.

Inför varje moment förbereder läraren det teoretiska underlaget genom att skapa en video, en wiki, en podkast, eller annan form som passar ämnet. Studenterna har sedan möjlighet att ta del av materialet så många (eller få) gånger som de behöver för att känna att de behärskar det. Det innebär att varje student kan anpassa de teoretiska delarna till sin egen kompetensnivå och behöver inte ”vänta in” långsammare kurskamrater eller stressa igenom material som de behöver mer tid för att förstå. Även vid sjukdom eller annan frånvaro har de stora möjligheter att ta igen det missade.  

Eftersom studenterna (förhoppningsvis!) kommer väl förberedda inom det teoretiska kan lektionen ägnas åt praktiskt och pedagogiskt arbete så som fördjupningar, analyser, workshops och så vidare.  Studenterna befinner sig också på en mer jämn kunskapsnivå, vilket underlättar för att ta fram meningsfulla uppgifter.

Det flippade klassrummet innebär ett större ansvar för studenterna att aktivt ta del av undervisningen och studier har visat att metoden kan leda till markant förbättringar av resultatet.

Om projektet

  • Under våren 2015 respektive 2016 testade Hanna-Karin Grensman konceptet i fyra klasser. Utbildningen IT-projektledare JENSEN Yrkeshögskola respektive Marknadskommunikatör inom social media Nackademin.
  • Studenterna förväntades förberedde sig genom att se filmer i första hand, men också genom textmaterial, läsa böcker, göra kunskapstester och så vidare. Lektionstid i klassrum användes till att praktiskt öva de färdigheter som de mött teoretiskt under förberedelsetiden.
  • Alla studentgrupper fick tillgång till filmer och annat material  via MoodleMoodle (Modular Object-Oriented Dynamic Learning Environment) är en öppenprogramvaruplattform för e-lärande, en så kallad lärplattform. Plattformen har en stor användarbas med 70 000 registrerade installationer med 63 miljoner användare. Den går att nå både via dator och via app för mobila enheter. 

Följande moduler användes under testet:

  • Tentamen/Test (delvis självrättande)
  • Nyhetsforum och frågeforum
  • Wiki
  • Kalender
  • Uppladdning av filmer, dokument och webbsidor
  • Betygsättning
  • Chat
  • Mappar för inlämning och delning av information

 

Lärdomar inför framtida projekt

  • Det är viktigt att förklara syftet med Flipped classroom mycket noga, och vid flera tillfällen. Studenterna har en tendens att enbart se katederundervisning som lektion – och är också vana vid att ha det så. Denna stora skillnad måste alltså säljas in och diskuteras så att studenterna ser fördelarna. Viktigt alltså att konsekvent arbeta med förändringsledning för att slippa komplikationer.
    • En del i ovanstående är att döpa filmerna till ”Förberedelsematerial” i stället för ”Lektioner”. På det viset kommer studenterna in i rätt mindset från början.
    • Eftersom en del studenter ser workshops och praktiska övningar som mindre seriöst än teoretiska lektioner är det viktigt att ha tydliga klassrumsregler för att säkerställa att de studenter som vill arbeta med uppgifterna får den studiero som de behöver. Här är det också viktigt att utbildningsledaren och utbildningsanordnaren (beställande Yrkeshögskola) ser fördelarna och vikten med studiero, för deras stöd behövs i relation till de studenter som inte önskar denna förändring. 
       
  • Det går inte nog att understryka vikten av att ansvarig utbildningsledare stödjer projektet. Förändring skapar undantagslöst oro, och en utbildningsledare som inte kan eller vill förklara syftet för studenterna samt stå bakom projektet, kommer att öka denna oro. Därmed ökar också risken för obstruerande från klassen.
     
  • Det kommer alltid att vara ett antal studenter som inte har förberett sig. Dessa kan med fördel få arbeta tillsammans under laborationen, eftersom dessa då har en längre kunskapsnivå än övriga i klassen. (Vissa studenter är vana vid att kunna åka snålskjuts på andra studenter, det är därmed viktigt att introducera detta på rätt vis för att undvika onödiga konflikter.)
    • Att börja de praktiska lektionerna med en snabb sammanfattning av förberedelsematerialet ger en bra grund, extra inlärning och bättre möjlighet att genomföra laborationerna.
    • Som lärare är det möjligt att enkelt se vilka studenter som har tittat på vilket material. På det viset är det lättare att fånga upp de studenter som av olika skäl inte häger med och adressera detta i ett tidigt skede. 
       
  • Forum där studenterna kan ställa frågor medför att de snabbt kan ställa sin fråga, oberoende av när de tittar på en lektion.  Att få andra studenter att besvara dessa frågor skapar ytterligare lärtillfällen.
    • Dessa gemensamma forum innebär även att alla frågor och allinformation (i alla fall teoretiskt) når alla studenter och inte enbart den som ställer frågan. 
       
  • Tentamen där frågor är självrättande minskar tiden för rättning. Det gör även det faktum att studenterna skriver sina svar på dator, i stället för förhand. Viktigt dock att ta höjd för internetuppkoppling. Ett alternativ där är att låta studenterna sitta hemma och skriva. (Det finns vissa spärrar i Moodle som minskar risken för fusk.) Här är det också viktigt att få fram rutiner kring dokumentation för uppdragsgivande YH.
     
  • Mappar för delning och inlämning av dokument leder till att både studenter och lärare kan se olika dokument, utifrån behov och intresse. Sekretessinställningar, medför  att lärare kan anpassa så att rätt personer ser rätt material, t.ex. beroende på syftet med inlämningen.  
     
  • E-lektionerna (förberedelsematerialet) var relativt dyrt att ta fram, vilket innebar något färre lektionstimmar i klassrum. Det blev också en extra kostnad att ta fram ytterligare laborationer. Dock blev kvaliteten och djupet under seminarium/laborationer mycket bättre och mer omfattande än vid normal undervisning.
    • Studenterna föredrar filmer på föreläsaren, framför ljudsatta power points – frågan är om det har att göra med att de förstnämnda är bättre ur ett pedagogiskt perspektiv eller om det är en vanesak.

Slutsats

Flipped classroom har en hel del fördelar och är direkt lämpligt för just Yrkeshögskolan. Som med alla pedagogiska inriktningar finns det bättre och sämre sätt att applicera det praktiskt i lärandesituationen, men trots en del barnsjukdomar, är min samlade bedömning att det slagit väl ut. Ur ett pedagogiskt perspektiv finns all anledning att fortsätta och laborera för att på sikt kunna i högre grad kunna dra nytta av lärarnas kompetens och fördjupa elevernas kunskaper. Det är dock viktigt att vidare undersöka och ta ställning till den ekonomiska sidan, då föreläsningarna är relativt dyra att ta fram, framförallt om man föredrar film framför ljudsatta power points. Sammantaget är jag dock övertygad om att detta är yrkeshögskolans framtid.