Fiskbensdiagram är ett strukturerat sätt identifiera, sortera och kartlägga tänkbara orsaker till ett problem eller ett tillstånd. Syftet är att finna förändrings- eller förbättringsidéer, genom att bena ut problemet visuellt.
Fiskbensdiagrammet består av ett ”fiskhuvud” – där problemet skrivs in – och tillhörande ”ryggrad”. Från ryggraden utgår ett antal ”ben” där potentiella huvudorsaker till problemet ska anges, utifrån olika kategorier. Under varje problem finns mindre ”delben” med mer detaljerad information om upphoven till problemet.
Diagrammet kallas även Ishikawadiagram eller orsak-verkan-diagram.
Gör så här:
- Definiera problemet tydligt. Det ska inte vara för allmän formulerat.
Det kan vara problem så som:
- Vilka är de möjliga orsakerna till att vår servicenivå upplevs som under förväntan?
- Vilka orsaker finns bakom att vi inte lyckas höja vår effektivitet?
- Varför lyckas vi inte arbeta med ständig förbättring?
- Varför har vi problem med effektiviteten?
- Rita ut ditt fiskben. Börja med en central pil och ange ditt problem vid pilspetsen. Rita därefter ut fem fiskben utifrån fem M: Människor, Maskiner, Metoder, Material och Miljö.
- Identifiera och sortera in orsaker. Gå igenom de olika kategorierna och försök finna så många orsaker som möjligt till de problemet. Du kan till exempel använda dig av brainstorming.
Skriv in orsakerna under respektive M i fiskbenet för att få en tydlig bild av vilka faktorer som dominerar. Du kan också se vilka orsaker som eventuellt hänger i hopp. (En orsaksfaktor kan dyka upp på flera platser i diagrammet).
Till exempel: Varför har vi problem med effektiviteten?
- Mätning: Vi mäter på fel saker
- Metod: Vi har inte en tydlig strategi för att höja den.
- Människor: Alla anställda har inte fått tillräckligt med information
- Material: Vi har inte rätta verktygen för effektivt arbete.
- Miljö: Arbetsmiljön är inte anpassad efter ett effektivt arbete.
- Management: Ledningen har inte tillräckligt med kunskap eller styrning för att stötta processen.
- Gå vidare och se om det finns ytterligare bakomliggande orsaker.
- Betrakta det färdiga diagrammet och ta ställning till:
- Vilka är de största problemen? Använd till exempel röstning eller poäng för att rangordna utifrån deltagarnas gemensamma kunskap.
Till exempel: Låt varje deltagare disponera 5+4+3+2+1 poäng, är 5 poäng är viktigast. Låt alla deltagare sätta sina poäng vid olika faktorer och räkna samman dem. Den faktor som fått flest poäng bedömer gruppen vara den viktigaste.
- Är problemet åtgärdat?
- Vilka förbättringsmöjligheter och lösningsförslag kan vi se?
- Behöver vi ta reda på mer information?
- Hur ska vi ta nästa steg för att dra nytta av informationen? Vem gör vad, hur och när?Detta sista steg är ett av de vanligaste stegen som man missar, oberoende av vilken analys det är vi genomfört. Men om vi inte planerar att dra nytta av informationen, eller om vi av andra skäl inte gör det, så kunde vi lika gärna avstått analysen från början. Då har vi investerat tid i något (kostnad), utan att få ett positivt resultat av det (effekt).
Hoppas att du har nytta av modellen, och finner du den svår att följa, kontakta gärna mig, så ska jag se om jag inte kan göra den ännu tydligare.
Gillade du detta, så kanske du gillar mina böcker inom affärsutveckling och digitala strategier?
