Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Häxor, läxor och dödliga lektioner

I princip är avdraget för läxläsning en bra idé. Det är bra att även personer som inte är rika har råd att köpa sig hjälp. Problemet är att i just det här fallet det bygger på en direkt och allvarlig felaktighet: En läxa ska eleven inte behöva hjälp med. En läxa ska eleven kunna klara själv.

En bra läxa är därför att träna glosor. Läraren kan enkelt visa eleverna tekniker för att träna glosor och sedan kan eleverna öva vidare hemma.

De flesta läxor som handlar om inlärning av baskunskaper är bra läxor – som att öva på Sveriges landskap, lära sig historiska årtal eller namnen på olika grundämnen. Läxor som alla barn kan klara – utan att föräldrarna ska behöva investera i särskild läxhjälp.

Att lösa svåra grammatiska eller matematiska problem å andra sidan är en dålig läxa. Detta eftersom det inte alls är säkert att eleverna kan lösa uppgiften.

De riskerar därmed att komma till skolan och ses som lata eller obstruerande eftersom de inte anses har gjort sin läxa. En uppgift som eleven kanske tragglade med i flera timmar och ändå misslyckades med.

Tänker man dock att det är viktigt att ge eleverna sådana läxor så måste det som minimum vara fullt accepterat att komma till skolan utan att ha lyckats lösa uppgifterna. Går det så går det, och går det inte så går det inte. Men inga straff och ingen kritik.

Det är väl inte så himla svårt att förstå?


Kuriosa: ”Häxor, läxor och dödliga lektioner” är kanske den sämsta svenska översättningen av en amerikansk filmtitel som någonsin gjorts. Originaltiteln är ”Heathers” och är en av 80-talets stora kultfilmer med bland andra Winona Ryder och Christina Slater i huvudrollerna.

Kommentarer är stängda.