Det finns en generell attityd i vårt samhälle att lägga över vårt eget ansvar på någon annan. När det gäller konsumenter i relation till tillverkare går vi i en riktning där konsumenten inte ens ska behöva förstå att kaffet från Pressbyrån kommer att vara hett eller att det finns socker i glassen.
Jag tycker att detta är orimligt – ett leverantörsansvar kan och ska inte innebära att konsumenten helt och hållet slipper ifrån ansvaret att tänka själv. Ett visst mått av ansvar får vi faktiskt lov att ta.
Men det finns en gräns, och den gränsen är passerad när jag, i jakt på att finna orsaken till min mans morgonnysningar, tittar på innehållsförteckningen till hans schampo.
Min multiallergiske och astmatiske man duschar och tvättar håret varje morgon. Han använder dessutom deodorant, någon form av kladd i håret och parfym. Precis som de flesta andra. Så vad är det då som utlöser nysningarna?
Jag började med att titta på min mans schampo – ett högst ordinärt sådant av märket Wella – inköpt på ICA. Enligt den obligatoriska INCI-listan som ska finnas på alla produkter innehåller min mans schampo följande ingredienser: Aqua, Sodium Laureth Sulfate, Sodium Lauryl Sulfate, Glycol Disterate, Cocamidopropyl Betaine, Sodium Citrate, Cocamide MEA, Sodium Xylenesulfonate, Dimethicome, Citric Acid, Sodium Benzonate, Sodium Chloride, Parfum, Guar Hydroxypropyltrimonium Chloride, Glycerin, Tetrasodium EDTA, Sodium Oxide, Ethoxydiglycol, Ropylene Glycol, Linalool, Butylphenyl Methylptopional, Hexyl Cinnamal, Benzyl Salicylate, Citronellol, Limonene, Magnesium Nitrat, Lawsonia Intermis flower/friut/leaf extract, Butylene Glycol, Lactic Acid, Glucose, Methylchloroisothiazolinone, Magnesium Chlorid, Potassium Sorbate, Methylisothiazolinone.
Jag blir helt matt, nog för att jag är hyfsat kunnig och nog för att jag läste natur på gymnasiet – men ingen chans att jag kan dechiffrera detta på egen hand.
Men, nu finns det ju inget problem som är så svårt att det inte går att lösa, så böcker och internet leder mig till följande information:
Bland de första ingredienserna ser vi Sodium Laureth Sulfate och Sodium Lauryl Sulfate. Två ämnen som är hudirriterande. Kanske inte det första jag hade förväntat mig i ett schampo.
Jag hittar också många olika parfymämnen, och dessa verkar uteslutande vara allergiframkallande, så som Butylphenyl Methylptopional, Hexyl Cinnamal och Citronellol.
Vissa parfymämnen nöjer sig inte med att vara allergiframkallande de har dessutom bonusegenskaper. Limonene till exempel som både är allergiframkallande och miljöbelastande. Eller Linalool som alltså är allergiframkallande och dessutom ett CMR-ämne, det vill säga ämnen som kan vara cancerframkallande, kan ändra den genetiska informationen (mutagena) och/eller vara reproduktionstoxiska.
Vi ska heller inte glömma Benzyl salicylate, ett parfymämne som kan ge allergi, framförallt via hudkontakt men även via luften. Misstänks orsaka problem i vattenmiljön, kan vara giftigt för vattenlevande organismer och anrikas i näringskedjan.
Slutligen måste ju schampot hålla närmsta sex åren så vi har två stycken olika konserveringsmedel. Konserveringsmedel behöver naturligtvis inte vara dåliga i sig, men dessa två, Methylchloroisothiazolinone och Methylisothiazolinone, är båda allergiframkallande.
För den som bryr sig om miljön har vi dessutom Dimethicome (är en sorts silikon och är eventuellt skadlig för miljön), Tetrasodium EDTA (kan binda och sprida tungmetaller i miljön). Hade jag hanterat dessa kemikalier inom industrin hade jag sannolikt sett varningsmärken på dem. Så som dessa som betyder:
Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Irriterar huden. Kan ge allergi vid hudkontakt.
Men som privatperson förväntas jag klara av att fatta adekvata beslut utan dessa märkningar och utan att vara utbildad kemist. Nu kommer vissa att skrika högt och påpeka att Wella inte bryter mot lagen och att innehållet i deras flaskor minsann inte överstiger de lagliga gränsvärdena. Och det stämmer säkert. Kanske är det helt ofarligt.
Men jag vill i alla fall inte köpa ett schampo vars huvudsakliga ingredienser har egenskaper som hudirriterande och där ungefär hälften av innehållsförteckningen består av allergiframkallande ämnen. Inte heller behöver jag produkter som skadar den miljö som jag faktiskt ska leva i.
Nå, jag vet fortfarande inte om det är just schampot som får min man att nysa – men något mer Wella kommer inte in i huset.
För övrigt…
…säljs Wellas schampo via Apoteas e-butik (ett av Sveriges godkända apotek) utan att ange ingredienser – vilket inte är tillåtet.
… uppmanar danska Miljöstyrelsen gravida kvinnor att skydda de ofödda barnen från hormonstörande ämnen genom att inte använda parfymerade produkter och avstå från att färga håret. De uppmanas även att använda så lite smink som möjligt. Produkter som i Sverige anses vara helt ofarliga…
Referenslitteratur:
- Johansson, Katarina (2013). Den onda badankan – Ditt barn och de osynliga gifterna. Stockholm: Ordfront.
- Johansson, Katarina (2013). Badskumt. Stockholm: Ordfront
- Johansson, Katarina. Så funkar INCI-listan – 10 tips. Livsmedelsverket om kemikalier i maten
- Checklista från Simply Pure
- Danska Miljöstyrelsen
Så bra inlägg! Tycker i viss mån att individen har ett ansvar, men det känns också som att det behövs hårdare regelverk – är ju helt sjukt att ämnen som kan vara cancerframkallande är tillåtet i flertalet podukter! Speciellt när man inte vet hur de reagerar ihop med andra ämnen.
Min mamma läste boken Äkte Vara och berättade följande: Vissa ämnen som är tillåtna i produkter för människor är förbjudna i produkter för djur eftersom djur inte kan läsa, men vi människor kan välja bort de farliga pga. tänkande rationella människor. Väldigt skrämmande tycker jag! Ofta har man väl varken tiden/orken att googla på varje litet ämne i innehållsförtekningen när man står mataffären. Då krävs det tydlighet, precis som du talar om.
Tack! Ja, det är inte rimligt att man som konsument ska behöva lägga timmar på att utreda om en produkt är giftig eller inte.
Jag har också läst Äkta vara (och de andra böckerna av samma författare) och jag tycker mig känna igen det du säger. Liknande resonemang såg jag också i Badskumt (som jag använt för att skriva den här texten) där många ämnen har visats vara skadliga för t.ex. råttor – men eftersom de inte bevisats skadliga för människor är de fortsatt tillåtna.
Jag är inte utbildad inom området – men produkter som är farliga för djur känns inte helt ok att använda som människa. Försiktighetsprincipen borde kanske få gälla oftare.