Är din sambo onödigt irriterande? Slänger hen använda strumpor på golvet, lämnar kvar tomma toalettpappersrullar eller envisas med att hänga upp gräsliga tavlor med gråtande barn?
Frukta inte, det finns en strategi för att hantera ditt problem!
(Och du kan använda samma verktyg för att åtgärda saker som du vill förändra på arbetet också, som företagets e-butik.)
Tänk att du har en lista över allt detta som du vill förändra med din partner. Eller ännu bättre, skapa den här och nu. För när arbetar strategiskt är det i princip alltid bättre att skriva ner saker, än att bara tänka på dem.
När du väljer att fokusera på något problem på din lista så kräver det en investering av dig. Det kan vara en investering i tid, i pengar eller i engagemang.
Om du vill få din sambo att plocka upp sina strumpor handlar det om en investering i tid och i engagemang. Och hade du valt att lösa problemet genom att anlita en städfirma (vitt, naturligtvis), så hade det varit en investering i pengar.
(Eller: Om du vill ändra designen på företagets e-butik, så investerar du tid och pengar.)
När du engagerar dig i att hantera ett problem är målet att du ska få en positiv effekt, att du ska få en vinst, från din investering. Det vill säga att din sambo börjar plocka upp sina strumpor från golvet i högre grad (och kanske också den blöta handduken).
(Eller: Målet med den nya designen är att försäljningen i e-butiken ökar.)
Men hur vet jag vad jag kommer att vinna på det?
Du kan mäta, sätta upp mål och följa upp effekten med hjälp av mätvärdet konverteringsgrad.
Konverteringsgrad är ett mått på hur många av en specifik grupp som utför en specifik handling som man vill att de utför.
Det vill säga hur många dagar plockar sambon upp sina strumpor, i relation till det totala antalet dagar?
(Eller: Hur många av e-butikens besökare köper en produkt?)
Genom att undersöka hur det ser ut idag, innan du försöker hantera problemet, med vad du tror att du kan åstadkomma för förändring, så kan du uppskatta vilken vist det kommer att bli.
Du börjar därför med att undersöka hur ofta sambon plockar upp sina strumpor.
(Detta är också värdefullt eftersom våra hjärnor är konstruerade så att vi lätt blir lurade, till exempel se mönster där inga mönster finns. Och därför kan vi vanligen inte lita på våra upplevelser, utan vill vi veta hur det faktiskt är behöver vi räkna och mäta. Din undersökning kan därför visa att din sambo inte alls slänger strumporna på golvet så ofta som du trodde, eller tvärtom: att det sker mycket mer frekvent än vad du uppfattat.. Oavsett är det bra att veta hur det är, eftersom du inte kan ta fram en bra strategi annars.)
Säg att du bestämmer dig för att mäta i 1 000 dagar. Varje dag noterar du då om sambon plockar upp sina strumpor eller inte. När mätperioden är över kan du konstatera att sambon plockat upp den 50 dagar. 50 dagar av 1 000 ger en konveteringsgrad på 5 procent. (50/1 000 = 5 %).
(Eller: Mät hur många av sajtens besökare, under en specifik period, köper produkter.)
I nästa steg funderar du över vad som kan vara ett rimligt mål. Kanske att öka konverteringsgraden med en procentenhet, till 6 procent? I så fall skulle du få upplockade strumpor 60 dagar. Vilket är bättre, men kanske inte helt tillfredställande.
(Eller: Med samma antal besökare, få 60, i stället för 50 genomförda köp i e-butiken.)
När målet är satt, är nästa steg att formulera en strategi och ta fram aktiviteter, som kan leda till att du uppnår ditt mål. Vad som kan tänkas fungera beror självfallet på vem din sambo är, och vad som är viktigt för hen. Men det kan handla om att övertala, övertyga, straffa, tjata, förhandla, eller andra mer kreativa lösningar (som att alla kasta strumpor som ligger på golvet).
När du vet hur du vill gå till väga, kan du också beräkna kostnaden för att genomföra planen, det vill säga hur besvärligt det är för dig.
(Eller: Vad kostar det att genomföra de förändringar på sajten som du bedömer behövs.)
Vad får du för pengarna – är det värt det?
Men är det då värt att göra det? Kommer du att uppnå den effekten du hoppas på? Tja, det kan du inte veta säkert, helt oberoende av vilken sorts investering vi talar om (det finns inga säkra investeringar).
Den du kan försöka göra en kvalificerad gissning, vilket alltid är det enda verktyg vi har till förfogande när vi gör sådan här beräkningar.
Du utgår då från vad du tror att du behöver investera i relation till vad du tror att du kommer att kunna uppnå. Det vill säga hur mycket tid och energi kommer du att behöva lägga ner på att få sambon att ändra sitt beteende i relation till hur ofta strumporna kommer att plockas upp.
Din investeringskostnad i relation till din effekt kallas för ROI (return on investment). Strikt formellt kan du inte beräkna ROI förrän du vet utfallet, det vill säga vilken effekt du faktiskt fick, men du kan beräkna prognostiserad ROI, det vill säga den ROI som du tror att du kommer att uppnå.
I praktiken så räknar du så här:
Det betyder att för varje sak som du vill förändra eller åstadkomma så kan du räkna ut prognostiserad ROI.
Du kan använda dina beräkningar till att prioritera bland flera olika alternativ. Är det högst ROI på att förmå sambon att plocka upp sina strumpor, eller på att få hen byta ut den tomma toalettpappersrullarna?
(Eller: Är det högst prognosticerad ROI på att skapa en ny webbplatsdesign eller på att marknadsföra e-butiken bättre?)
Att arbeta med en kostnad-effekt-matris
ROI beräknas i allmänhet i pengar eller i procent och det är inte helt lätt att sätta ett ekonomiska värde på att slippa strumpor på golvet, och faktiskt inte heller lätt att räkna ut effekten av att byta webbdesign. Ibland har du inte heller tid, ork eller kompetens att räkna ROI. Då kan du i stället använda en kostnad-effekt-matris.
I matrisen så plottar du ut dina olika förbättringsförslag utifrån kostnad och svårighet att genomföra relativt den förväntade effekten.
Konkret kan du börja med att placera ut en punkt över hur svårt eller kostsamt det är att få sambon att sluta kasta strumpor på golvet och vilken effekt som det skulle ha på antalet dagar med strumpor på golvet och ditt mående i relationen. (Tänk på att vissa strategier, som tjat, också kan vara en kostnad för relationer, det är inte helt säkert att samvaron blir mer kärleksfull om du tjatar en massa, till exempel.)
(Eller: Vilken kostnad-effekt har det att ändra färgerna på din e-butik?)
Sedan kan du fundera över det faktum att din sambo inte bryr sig om att byta toalettpappersrullen. Kostar det mer eller mindre att förändra en strumpkastandet och vilken förändring får den högsta positiva effekten när det kommer till bytesfrekvensen, och för ditt mående i relationen?
(Eller: Ska du ändra produktvisningarna i e-butiken? Kostar det mer eller mindre än att ändra färgerna?)
Sedan kan du fundera över det faktum att din sambo gillar gräsliga tavlor med gråtande barn på. Är det besvärligare att byta tavlorna än att hantera strumporna, och hur är det relativt toalettpappret?
(Eller: Borde knapparna byta text och utseende. Är det besvärliga än att byta färgerna och hur är det relativt att ändra produktvisningarna?)
Och hur är den förväntade effekten på er relation? Hur mycket irriterar det dig?
Och så fortsätter du, tills du plottat ut alla saker som du vill förändra med din sambo.
(Eller: tills du plottat ut alla saker som du vill förändra på din webbsida).
Vad ska prioriteras och vad ska ignoreras?
När alla punkter är utplacerade kan du enkelt se vilka som du borde ge hög prioritet, vilka som är strategiskt viktiga och vilka som kan vara värt att åtgärda på grund av enkelheten.
Och så naturligtvis vilka som är lågt prioriterade och kan vänta till sist – eller som du kanske ska strunta i.
För du måste inte genomföra alla potentiella förbättringar. Det går alltid att förändra saker. Men det är inte alltid värt pengarna. Eller relationen.
Tyckte du att detta var intressant? Läs mer om hur du arbetar med strategiska frågor i min bok E-handel i praktiken.
