“Varför påstår varenda människa att ett fickur är runt, vilket bevisligen är falskt, alldenstund det sett i profil bildar en smal, elliptisk rektangel, och varför i helvete har man lagt märke till formen bara för det ögonblick urtavlan var intressant?” – Alfred Jarry

Tänk dig följande situation:

Du sitter i din bekväma bil och kör i godan ro. Trafiken flyter på bra. Radion är inställd på din favoritkanal och du trummar lätt med fingertopparna i takt med musiken.

Plötsligt kör en Tesla ut rätt framför dig och du tvingas panikbromsa för att inte köra in i den. Du känner hur ditt hjärta slår snabbt i bröstet, dina muskler spänns, svetten bryter ut och för en kort stund får du svårt att andas. Kort sagt; du blir rädd (och rimligen så).

Med rädslan och insikten vad som hade kunnat hända så kommer också ilskan: Vilken fruktansvärt inkompetent och korkade förare, helt nonchalant inför din säkerhet!

Få hade klandrat dig för att du nu väljer att tuta och skrika några väl valda ord åt den andra föraren. En person som är medvetet oförsiktig och fullständigt struntar i trafikreglerna har man naturligtvis rätt att bli upprörd på. Givet den aktuella bilden av Tesla, och i förläningen Tesla-ägarna, är sannolikheten stor att det känns lite extra legitimt att bli arg.

Det finns även en poäng i att markera för andra människor när de går över gränsen för vad som är rimligt beteende. Både för din egen självkänslas skull och för samhället i stort. Civilkurage är viktigt för att samhället ska fungera, så du känner det var ansvarsfullt och korrekt att göra en markering. 

Beskrivningen ovan bygger på ditt perspektiv och hur du minns det; hur du upplevde det, vad du tror dig veta som situationen och om den andra förarens tankar och motiv.

Det är dock lätt att glömma våra beskrivningar av verkligheten inte fakta. Dels minns vi vanligtvis saker på ett annat vis än hur de objektivt skedde, dels tenderar vi att glömma att vi faktiskt inte vet hur andra tänker, känner och resonerar.

Många konflikter har startat just för att vi glömt bort det.

Den nonchalanta föraren

Många människor har en tendens att oreflekterat förutsätta att agerande som drabbar en negativt, begås med uppsåt eller i alla fall nonchalans. När du (eller vi) tolkar situationer emotionellt och utan djupare reflektion tenderar du att förutsätter att situationen uppkommit på grund av en brist hos den andra personen, eller till och med med flit.

Du kan alltså tänka att föraren i Teslan var nonchalant inför din säkerhet. Att han måste gjort det med flit, för att han tyckte att det var roligt, eller för att han tycker att han är lite bättre än vad du är. Att han måste ha varit påverkad av något eller varit för trött för att köra bil, men helt hänsynslöst ändå valt att göra det.

Denna tolkning kan naturligtvis stämma. Problemet är att du tenderar att glömma bort att du gjort en tolkning och i stället se det som objektivt sant. Du glömmer alla andra möjliga tolkningar.

Från förarens perspektiv kan det därför se mycket annorlunda ut. Kanske fick han solen eller en annan bils felaktiga inställda strålkastare i ögonen och blädades. Kanske missbedömde han avståndet, kanske för att du faktiskt körde lite för fort. Kanske tvingades hen till den manövern för att rädda situationen när en annan förare agerade fel. Kanske räddade han ett liv genom att agera så.

Kanske sitter han med lika bultande hjärta som du och känner sig synnerligen orättvist behandlad av ditt tutande och skrikande. “Det är helt orimligt att att bli så upprörd över att behöva sakta in och lämna företräde, trafiken är ett samspel. Dessutom hade jag ju inget annat val!”

Kanske kommer han att reagera med ilska på ditt “orättvisa utbrott”. Kanske noterade han inte ens din panikbromsning och ser dig som en oborstad tölp som inte låter andra människor komma in i trafikflödet.

Kanske tycker han därför att han måste markera mot dig för att visa att ditt agerande och oförskämdheter är helt oacceptabla.

Vill det sig riktigt illa så slutar det med att ni står och slår på varandra.

Sannolikhetskalkyl: Med uppsåt eller av misstag?

Oberoende av vilket perspektiv man anlägger, om man ser det från ditt perspektiv eller Tesla-ägarens, så kvarstår fakta. Du behövde panikbromsa alldeles oavsett intentioner och omständigheter. Och sant är att vi naturligtvis aldrig veta vad någon annan tänker eller vilka intentioner de verkligen har.

Men vi kan lära oss att minnas att flera olika förklaringar till andras agerade är möjliga, och vi kan öva oss i att undersöka dem. Vi kan välja att regelmässigt fråga oss själva vad som objektivt är det mest sannolika. Är det att personen gjorde det med vett och vilja, av nonchalans, av misstag eller nödtvång?

För det finns all anledning att bedöma och hantera situationen olika beroende Tesla-ägarens intentioner och omständigheter. Det flesta är till exempel mer benägna att förlåta Tesla-ägaren som de visar sig att den farliga situationen uppkom för att denna väjde för ett barn som sprang rätt ut i trafiken, kontra om Tesla-ägaren gjorde det för att han tycker att det är spännande att köra vårdslöst.

Och förutsätter du det senare, men sanningen är det förstnämnda, så kommer Tesla-ägaren att känna sig synnerligen orättvist behandlad (med rätta), och konflikten är ett faktum. Helt i onödan.

Att aktivt arbeta för att hantera sociala situationer

Sociala situationer är så komplexa att det är helt ogörligt att aldrig begå misstag när du interagerar med andra. Men det finns saker som du kan göra för att minska risken. 

Du kan till exempel systematiskt öva din förmåga att identifiera ditt “tagna för givet”, det vill säga sådant du oreflekterat tror är sant. Du kan medvetet hantera dina egna fördomar och aktivt motverka det faktum att din hjärna är konstruerad för att lura dig. Detta efter som den sortens bias och störningar försvårar dina möjligheter att bedöma och förstå sociala situationer korrekt.

Du kan också öva din empatiska förmåga, det vill säga din förmåga att sätta dig in i och betrakta situationer från andra personers perspektiv. Så att du kan se ditt eget perspektiv och Tesla-ägarens samtidigt.

Notera att förståelse och insikt i någon annans perspektiv, känslor och agerande (empati) inte är samma sak som medhåll eller acceptans (sympati) av det samma. 

Förståelsen för andra och för dig själv lägger grunden till effektiva (kommunikativa) strategier, oavsett vad ditt mål med interaktionen är. För att dina strategier ska kunna ha rimlig potential att fungera, behöver du kort sagt förstå varför en specifik person beter sig på ett specifikt vis. För annars är risken stor att du applicerar felaktiga strategier och skapar onödiga konflikter.

Late Lars

Lars lyckades aldrig hålla sin deadline och det antogs allmänt på företaget att han struntade i de instruktioner han fått och att han mest satt och slöade. Cheferna hade pratat sig samman och kommit fram till beslutet att de skulle hålla övervaka honom mycket noga. De insåg att det skulle bli både kostsamt och besvärligt, men de var beredda att ta den kostnaden för att säkerställa att han faktiskt arbetade.

Jag var en av dessa chefer och jag var inte ett dugg nöjd med den strategin. I stället använde jag den (tydligen) revolutionerade metoden att fråga Lars varför han inte kunde hålla deadline. Lars förklarade då att han ville och försökte utföra uppgiften i tid, men han upplevde ständigt att tiden han fått inte räckte till. När jag tittade ännu närmare på saken visade det sig att han arbetade fokuserat, men att han konsekvent hade för hög ambitionsnivå och levererade saker med för hög kvalitet.

Efter riktat stöd (t.ex. innefattande att djupare diskutera förväntningar när han fick en uppgift) började Lars leverera på rätt nivå och kunde därmed hålla sina deadlines.

Beteendevetarna har lite delade meningar om huruvida en person kan vara lat överhuvudtaget, men oavsett; om du utgår från att en person är lat kommer du att applicera helt andra strategier än vad du skulle applicera om personen inte kan identifiera förväntad kvalitet, eller om personen saknar rätt kompetens för att utföra uppgiften.

Från Lars’ perspektiv vad det ledningen som brast då vi ständigt gav honom uppgifter med som inte vara möjliga att hinna slutföra i tid. Att då bli misstrodd och övervakad hade sannolikt resulterat i att Lars känt sig orättvist och illa behandlad. Att använda den ursprungliga strategin, att “vakta Lars”, hade alltså inte löst, utan skapat, problem.

Så genom att ta reda på orsaken till ett visst beteende, genom att förstå hur andra människor tänker och resonerar (även om du inte nödvändigtvis håller med), har du större möjligheter att fatta rimliga beslut, som leder till bättre utfall, bättre relationer och färre konflikter.

ÖVNING: Så förbättrar du din empatiska förmåga

Den empatiska förmågan går att öva upp. Det innebär inte bara att man bättre förstår varför andra gör som de gör, utan också hur man själv fungerar och hur andra kan tänkas uppfatta än. Du kan till exempel använda den här enkla reflektionsövningen.

När du arbetar med sådana här uppgifter är den en god idé att ha en skrivbok. Dels för att det är bra att skriva för hand, dels för att du kan se din utveckling över tid, dels för att det är lite enklare att hålla det undan nyfikna ögon.

Så här gör du 

För varje dag, välj ut en situation som skett och reflektera skriftligt utifrån följande frågor:

• Vem pratade jag med och vilken formell relation har vi? (Förälder/Barn, Chef/anställd)
• Försök att skriva ned exakt vad som hände utan att tolka det. Var noga med det steget, för det är väldigt lätt att tolkningar smyger sig in. Kanske vet du inte exakt vad som faktiskt hände, var då noga med att markera det.
• Vad menade jag med de saker som du sa? Vad tror jag att den andra personen menade?
• Kan något av det som jag eller den andra personen sa tolkas på fler olika vis?
• Försök se situationen från den andra personens perspektiv och och skriv ner ytterligare möjligheter till tolkningar och alternativa förklaringar.
• Föreställ dig att du är den andra personen, med den personens ansvarsområden, beroendeförhållanden och personlighet. Vad skulle personen ha kunnat mena med det sagda? Vad skulle du ha menat i den situationen?
• Hur tror du att den andra personen tolkade det som hände? Hur tror du att hen tolkade dig.

(Undvik att dra slutsatsen att den andra personen är korkad eller elak. Det kan vara så, men det är sällan den mest troliga förklaringen.)

Om du gör detta regelbundet kommer du snart att märka att du för varje situation och interaktion kommer att börja se flera olika perspektiv, och det kommer att bli mer och mer av en automatisk vana.

När du ser fler perspektiv kommer du förstå situationer bättre, dra färre felaktiga slutsatser, och ställa bättre frågor. Det kommer i sin tur leda till att du kan ta fram bättre strategier för att hantera situationen, vilket kommer innebära färre konflikter, att du inte blir arg eller irriterad lika ofta, och att du inte i “onödan” börjar tycka illa om människor, oavsett om det rör sig som underordnade, kollegor, kunder, främlingar, vänner eller familj.

Uppgiften är en variant av en uppgift som finns i en av mina favoritböcker på området: Knowing People – The personal use of social psychology av Michael Lovaglia. 

The post Hur tusan kan folk påstå att klockan är rund? appeared first on Grensman & Grensmans.

I den här texten visar jag med ett konkret exempel varför det händer, och hur så kallade låsta promptar kan användas för att få mer tillförlitliga och verifierbara resultat. 

Uppgiften: strikt korrektur av ett dokument

Uppdraget var att göra en hård korrekturgranskning av en PDF som jag hade skrivit. Med hård korrektur menas i detta sammanhang att man:

• endast identifierar faktiska, synliga språkfel
• inte föreslår stilistiska förbättringar
• inte gör omformuleringar
• inte harmoniserar eller tolkar innehåll
• inte tar hänsyn till tidigare versioner eller extern kunskap

Kort sagt: uppgiften var att rapportera sådant som en mänsklig korrekturläsare kan peka på i texten och säga ”det här är ett fel”. Det är en relativt mekanisk uppgift, och just därför lämpar den sig väl för AI, i alla fall i teorin.

Prompten som jag använde såg i förenklad form ut ungefär så här:

> Gör en strikt korrekturgranskning av det bifogade dokumentet.
> Identifiera endast synliga och manuellt korrigerbara språkfel, såsom stavfel, grammatiska fel, böjningsfel, felaktig interpunktion och uppenbara formaliafel. 
> Föreslå inga stilistiska förbättringar och gör inga omformuleringar utöver nödvändiga rättelser. 
> Lista endast faktiska brister i den ordning de förekommer i materialet.

Detta är en fullt rimlig instruktion. Den är tydlig och relativt detaljerad. Ändå fick jag problem.

Ser korrekt ut, är helt fel

I svaret identifierades flera faktiska fel i dokumentet, bland annat en bruten mening och ett överflödigt ord. Allt detta var korrekt. Men där fanns också följande punkt:

Formalia/namninkonsekvens: “Case: Digital kampanj för Ikea”: Organisationens namn skrivs i dokumentet i övrigt som IKEA.

Formuleringen ser professionell ut. Den är saklig och välskriven. (Precis som de flesta svar vi får från generativ AI). Problemet är att den är fel – inte bara på ett, utan på två olika vis.

Vad som gick fel

För det första så användes fel normsystem. Enligt svenska skrivregler skrivs organisationens namn i löpande text som “Ikea”. Att Ikea själv använder IKEA i marknadskommunikation är i detta sammanhang irrelevant, för i korrektur är det språknormen som väger tyngst (om inget annat uttryckligen anges). Trots detta gjorde AI:n det motsatta och lät varumärkeskonvention styra.

För det andra gjordes ett påstående utan faktisk kontroll. AI:n hade påstått att organisationens namn skrivits som “IKEA” i övriga dokumentet. Det stämde inte, tvärtom hade jag genomgående skrivit “Ikea”, utom på just detta ställe. AI:n hade alltså gjort ett antagande baserat på vad som är vanligt, snarare än att verifiera mot det faktiska dokumentet. I korrektur får man naturligtvis inte anta att vissa fel finns – man måste kontrollera.

Felen som uppstod berodde naturligtvis inte på att AI:n hade bristande kunskap om svenska skrivregler, utan på att den arbetade i fel arbetsläge. Flera tolknings- eller normsystem var nämligen också aktiva:

• statistisk sannolikhet (”så här brukar det vara”)
• varumärkeskonvention
• tidigare kontext i samtalet
• intern textrepresentation av PDF-filen

I ett strikt korrekturuppdrag behöver alla dessa system i praktiken vara avstängda, annars riskerar man att få rimliga, men oönskade, slutsatser. Kort sagt; situationen uppstod för att jag inte aktivt stängt av dessa tolkningssystem.

Lösningen: en prompt för att stänga ned överflödiga tolkningssystem

I strikt korrektur räcker det inte att något verkar fel eller avvikande. Ett fel måste kunna visas direkt i dokumentet, för en annan läsare, utan att man behöver hänvisa till hur något brukar skrivas, hur organisationer vanligtvis benämns eller hur texten sett ut i andra sammanhang. Om en bedömning kräver sådana referenser, då handlar det inte längre om korrektur utan om tolkning.

För att få rätt beteende behövde den prompt jag använde göras betydligt striktare. Framför allt behövde den tala om vad AI:n inte fick göra. Den omarbetade prompten innehöll därför bland annat instruktioner om att:

> endast utgå från vad som faktiskt och synligt står i dokumentet
> arbeta verifierande, inte normerande
> inte göra antaganden baserade på hur något brukar skrivas
> inte korrigera egennamn om de inte innehåller ett entydigt språkfel
> inkludera endast fel som kan påvisas utan antaganden eller extern kunskap

Den sista punkten är en kontrollfråga som tvingar fram ett arbetssätt där endast det som faktiskt går att observera i texten tas med. Detta minskar risken för att AI fyller i luckor, jämna ut variationer eller dra slutsatser som inte stöds av materialet. Frågan bidrar till att arbetssättet blir verifierande och därmed tillförlitligt.

När precision är viktigare än hjälpsamhet

Generativ AI är bra på att resonera, tolka och dra slutsatser. Men ibland är det just dessa egenskaper som ställer till det. När uppgiften kräver precision, behöver man hjälpa modellen att avstå från att vara hjälpsam. Ofta handlar det, som i det här exemplet, inte om att lägga till mer information, utan snarare om att begränsa tolkningsutrymmet.

Att bli bättre på att prompta handlar därför till stor del om disciplin: att veta när man vill ha kreativitet – och när man absolut inte vill ha det.

Checklista: låsta promptar

Den här checklistan är till för situationer där du inte vill ha kreativitet, hjälpsamhet eller rimliga antaganden, utan ett strikt, verifierbart resultat. Typiska exempel är korrektur, faktakontroller, inventeringar, listor, jämförelser och granskningar.

Du behöver inte alltid använda alla punkter, men ju mer mekanisk uppgiften är, desto fler bör vara med.

1. Definiera uppgiften snävt

☐ Har jag beskrivit uppgiften som mekanisk/verifierande, inte tolkande?
☐ Är det tydligt vad som ska göras – och vad som inte ingår?

Exempel:

> Gör en strikt korrekturgranskning (inte språkgranskning, inte redigering)

2. Begränsa datakällan explicit

☐ Har jag sagt exakt vilket material som får användas?
☐ Har jag förbjudit användning av tidigare versioner, kontext eller allmän kunskap?

Exempel:

> Utgå enbart från vad som faktiskt och synligt står i den bifogade filen.
> Ignorera allt annat i konversationen.

3. Arbeta verifierande, inte normerande

☐ Har jag förbjudit resonemang om hur något brukar vara?
☐ Är det tydligt att endast observationer är tillåtna?

Exempel:

> Arbeta verifierande, inte normerande.
> Gör inga bedömningar baserade på vad som är vanligt eller rimligt.

4. Förbjud antaganden uttryckligen

☐ Har jag sagt att AI:n inte får anta konsekvens?
☐ Har jag förbjudit generaliseringar och extrapolering?

Exempel:

> Gör inga antaganden om konsekvens, även om något verkar sannolikt.

5. Lås hanteringen av egennamn och termer

☐ Har jag varit tydlig med hur egennamn ska behandlas?
☐ Är det klart att de inte ska “rättas” utan objektivt fel?

Exempel:

> Korrigera inte egennamn, organisationsnamn eller terminologi om de inte innehåller ett entydigt och objektivt språkfel.

6. Förbjud harmonisering och standardisering

☐ Har jag uttryckligen förbjudit att göra texten “enhetlig”?
☐ Är det klart att inkonsekvens inte är ett fel i sig?

Exempel:

> Utför ingen harmonisering, standardisering eller konsekvensbedömning.

7. Avgränsa vad som räknas som fel

☐ Har jag specificerat exakt vilka feltyper som är tillåtna?
☐ Har jag uteslutit allt annat?

Exempel:

> Identifiera endast:
– stavfel
– grammatiska fel
– böjningsfel
– felaktig interpunktion
– uppenbara formaliafel

8. Uteslut tekniska artefakter

☐ Har jag förbjudit PDF-/radbrytnings-/extraktionsfel?
☐ Är det tydligt att endast mänskligt synliga fel räknas?

Exempel:

> Uteslut helt PDF-artefakter, radbrytningar och tekniska extraktionsfel.

9. Ställ krav på spårbarhet

☐ Måste varje identifierat fel gå att peka ut exakt?
☐ Är det förbjudet att rapportera något utan platsangivelse?

Exempel:

> Lista endast sådant som kan påvisas genom att peka på exakt plats i dokumentet.

10. Lägg till låsfrågan 

☐ Har jag lagt in en kontrollregel som stoppar allt tveksamt?

Exempel:

> Bedöm varje potentiell brist enligt regeln: “Kan detta påvisas utan extern kunskap?” Om nej – uteslut.

The post Låsta promptar – så får du AI att sluta anta och börja verifiera appeared first on Grensman & Grensmans.

Microsoft Azure har varit rimligt framgångsrika i att skapa en illusion av kontroll och skalbarhet, samtidigt som det de facto innebär en strukturell beroendeställning gentemot en global aktör vars intressen jag inte direkt skulle kalla kongruenta med användarnas.

Men det är klart, juridisk och geopolitisk osäkerhet kring datalagring, en påtaglig sårbarhet vid driftstörningar samt ekonomisk oförutsägbarhet (“flexibilitet”), skapar onekligen spänning i vardagen.

Molnbaserade ekosystem så där i allmänhet behöver inte vara dåligt, men lite för ofta innebär det onekligen trygghet genom att ge upp all rimlig kontroll.

Och det är inte direkt så att politikerna är på bollen. De har inte ens fattat vilken sport som spelas.

Förmodligen ser de fortfarande internet som en fluga. Och i vilket fall som helst är de upptagna med att skrämma folk med Signal och försöka implementera massövervakning av medborgarna via Chat Control.

Det är inte många dagar sedan AWS gick ner.

Tietoevry-haveriet lämnade knappast en krusning på ytan.

Jag ser fram emot mer spänning.

The post Vad kan rimligen gå fel? appeared first on Grensman & Grensmans.

I maj 2025 avslog Stockholms stadsfullmäktige en begäran från USA:s ambassad om att staden skulle avskaffa sina program för mångfald, jämlikhet och inkludering (DEI).

Jag vet inte vilka applikationer specifikt som Stockholms stad använder, eller var deras data lagras, men det är inte osannolikt att de precis som många andra inom offentlig verksamhet har gjort sig beroende av amerikanska organisationer och tjänster som Microsoft, AWS och Google.

Stockholms stads vägran att följa ambassadens instruktioner hade därför kunnat leda till att dessa företag fått en begäran från amerikanska myndigheter att blockera vissa funktioner, med hänvisning till nationella säkerhetsintressen. Något som är fullt möjligt under amerikansk lag.

Nu skedde inte det, men det scenario jag målar upp är varken osannolikt eller långsökt.

För det har redan skett. Det senaste exemplet är Microsoft som blockerat chefsåklagaren vid Internationella domstolen i Haags e-postkonto, efter Trumps instruktioner. Även hans bankkonto i Storbritannien blockerades.

För Sveriges del omfattar den här risken stora delar av vår digitala infrastruktur, det som får offentliga organisationer och dess verksamhet att fungera. Det handlar om skolplattformar, journalsystem, ekonomihantering, socialtjänstens data, kommunens budget. Och det handlar om vanliga applikationer som använd i löpande arbete, som Microsoft Outlook och Teams.

Nuvarande amerikanska administration kan kort sagt stänga ner stora delar av svensk förvaltning, om de så önskar. Ett agerande som skulle få ransomware-attacken mot Tietoevry 2024 att kännas som en västanfläkt.

Detta är långt farligare för samhällets funktion – och skulle jag säga; långt mer sannolikt – än att Trump beordrar trupper till svenskt territorium.

(Även om den gissningen för all del bygger på ett antagande om rationellt och rimligt förutsägbart agerande från hans sida. Vilket är orimligt i sig.)

Det är alltså inte en fråga om teknik i första hand, utan en fråga om nationella säkerhetsintressen.

Vi befinner oss i den här situationen för att Sverige har prioriterat bekväm drift, framför säker och oberoende drift. Och det kommer att fungera exakt fram till den punkt när det inte gör det längre.

Vilket kan vara precis vilken sekund som helst, extra mycket så givet nuvarande amerikanska administrations relativa volatilitet.

Det är anmärkningsvärt, om än inte förvånande, att regeringen likväl som andra delar av offentlig förvaltning fortfarande stoppar huvudet i sanden.

MERLÄSNING

Debattartikel: Europa behöver digital suveränitet

”USA kan beordra sina datajättar att lämna Danmark om inte Grönland lämnas över, för att sänka det danska samhället. Idag är det ingen skillnad mellan digital suveränitet och verklig suveränitet.”

Läs hela artikeln här: Europa behöver digital suveränitet

The post Svensk förvaltning i amerikanska händer appeared first on Grensman & Grensmans.

Myndighetskommunikation ska vara “vårdad, enkel och begriplig” enligt Språklag (2009:600). Det är för att medborgare ska ha goda möjligheter att förstå vad som kommuniceras. Detta uttrycks även  i Förvaltningslagen (SFS 2017:900 13§).

Till det så har Sverige implementerat EU:s tillgänglighetsdirektiv som innefattar bestämmelser för 
tillgänglighet, till exempel i it-system.

Mer precist finns Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, som säger att de digitala tjänster som en offentlig aktör tillhandahåller ska vara tillgänglig. Det innebär att systemen och informationen måste vara möjlig att uppfatta, hanterarbar, begriplig och robust. Kort sagt handlar det om att säkerställa att alla medborgare, oberoende av funktionsförmåga, ska ha goda möjligheter att använda de system som används inom offentlig förvaltning. 

Ekerö kommun och TietoEvry visar hur man inte ska göra

Här ser vi ett typexempel på motsatsen. I den här systemet som Ekerö kommun använder, inköpt från TietoEvry, bryter man mot alla dessa lagar samtidigt. 

Här finns ingen information om var jag befinner mig, inga möjligheter att anpassa och inte en hjälptext så långt ögat kan nå. 

Till det är rubriken till datumfältet synnerligen informationsfattig. Vad som avses med “Giltigt från” är därför långt ifrån kristallklart. 

Det är dessutom så att jag inte får skriva i datumet i fältet, utan jag måste använda den lilla kalendern och välja datum där. Det är inte helt osannolikt att det gör det svårt, eller till och med omöjligt, för den som är beroende av talsyntes att fylla i det. 

Sammantaget är det synnerligen otydligt vad som händer om jag klickar på “Bekräfta”. Och det hade varit bra att veta det, för jag är beredd att sätta en hel del pengar på att mitt “Bekräfta” är juridiskt bindande, och därför kan skapa en del problem för mig om jag gör fel. 

Därför hade det varit lämpligt med kryssruta eller liknande som frågade om jag var säker på mitt val. Eller som minimum; ett förtydligande om vad jag är på väg att göra. “Ja, jag vill säga upp fritidsplatsen”, hade förmodligen varit fullt tillräckligt. 

För det är det som jag var nästan säker på skulle hända; att om jag klickade på “Bekräfta” så avslutade jag sonens placering på fritidshem från det datum jag angett. Men jag har fördelar som att ha arbetat med digitalisering i många år, har en gräslig massa högskolepoäng, och jag har svenska som modersmål. Och inte minst; jag är rätt skicklig på att hantera myndigheter. Det ger mig bättre möjligheter än många andra, och därför kan vi inte säga att ett system är användbarhetsanpassat bara för att jag kan använda det. 

Till det vet jag att inget alls kommer att ske om maken inte godkänner det, för både ansöka och uppsägande av plats kräver båda vårdnadshavares medgivande. Men det vet jag för att jag råkar veta det, inte för att systemet informerade mig om det. I alla fall är det så det ska fungera. Men maken har så här, ett par dagar senare, fortfarande inte fått någon information om att han behöver säga upp platsen. Så man får anta att alla som inte känner till att det fungerar så kommer att missa att båda föräldrarna behöver säga upp platsen. 

Lite pikant är det att när vi anmälde samma son till fritidsklubb i samma kommun, så skulle ett annat system användas, och via det fick jag en bekräftelse via e-post och maken en anmodan om att han behöver skriva under på min anmälan. En skillnad som naturligtvis skapar förvirring hos användarna.  

Dessutom leder det till att man inte får ut det fulla värdet av den investering som man har gjort i systemet. För syftet med ett sådant här system är att medborgarna ska kunna använda det självständigt så att man inte behöver hantera alla uppsägningar och anmälningar manuellt. Men när systemen brister gör människor fel och/eller behöver kontakta kommunen för att få hjälp, och då stiger kostnaden för kommunen. 

Ett annat problem är webbplatsadressen (URL), för man behöver inte kunna mycket för att se att man inte längre befinner sig på Ekerö kommuns webbplats. Detta kommer att leda till att vissa inte vågar klicka, vilket det gör alldeles rätt i. För när webbplatsadressen inte är den förväntade är risken hög att man håller på att bli utsatt för nätfiske (phishing). Därför borde kommunen ha sett till att adressen indikerade att de fortfarande var på kommunens webbplats. 

Det finns mer att lyfta upp, men jag tror min poäng framkommit. 

Lagarna är mer som en riktlinjer, tydligen

Det här haveriet (för det är exakt vad det är) bevisar elegant varför stora företag inte självklart bryr sig om att göra rätt, samt varför jag inte direkt hoppar av glädje när någon säger att “staten” ska ta ansvar för det ena eller andra IT-relaterade. 

För de brister jag redovisat här är så uppenbara att studenter från Yrkeshögskolan, på grundkurser i användbarhet, enkelt kan identifiera dem. Ja, hade de föreslagit detta som design hade jag underkänt dem.

Men Ekerö kommun hade inga problem att köpa in tjänsten, och TietoEvry har inga problem att erbjuda den, trots allt.

Det säger en hel del om både kompetens och attityd.

Några tips för dig inom offentlig förvaltning

Om du arbetar inom offentlig förvaltning behöver du göra bättre än så här. Om inte annat för att den kan bli bli både dyrt och jobbigt att bryta mot lagen. Dessutom är det inte helt lyckat när medborgarna tappar förtroende för den kommunala förvaltningen, vilket är exakt vad som sker. 

Några korta tips som kan vara bra att ha i åtanke: 

• Räkna på systemets totala kostnad (Life-cycle costing, LCC), och inte bara inköpspriset. Ett system som inte fungerar bra, kommer att bli dyrare eftersom det kräver mer support för att medborgarna ska kunna använda det. 
• Ska du upphandla något där du inte har kompetens inom, se till att skaffa dig det. Antingen på egen hand, eller genom att ta in en konsult. 
• Se till att du är klar över syftet med systemet, för om du inte vet vad du vill ha så kommer du inte heller att kunna få det. 
• Involvera användarna i processen. För de kanske vill ha andra saker eller har andra behov än de som du ser. De kommer också ganska snabbt att att kunna påvisa om systemet inte fungerar. Ett system som inte är användartestat är inte ett system som du vill ha. 
• Säkerställ att du har information om de de lagarna som styr din verksamhet, så att systemet möter dessa. 
• Lita inte på att de stora bolagen gör rätt. Aldrig någonsin. Tillit är trevligt, kontroll är bättre. 

Anmäl bristande tillgänglighet

DIGG – Myndigheten för digital förvaltning har ett tillsynsansvar när det kommer till sådana här frågor. De skriver så här på sin webbplats: 

Du bör i första hand påtala brister i tillgänglighet till den offentliga aktör som du anser inte lever upp till kraven. Du ska kunna kontakta den offentliga aktören via den tillgänglighetsredogörelse som enligt lag ska finnas på aktörens webbplats eller där du laddade ner aktörens app. 

Förklara för aktören varför du upplever att webbplatsen eller appen inte är tillgänglig. Aktören ska då utreda det inträffade och förhoppningsvis rättar de till felen. Om de inte gör det så kan du anmäla det till oss.

Anmäl bristande tillgänglighet till DIGG

The post Inte direkt föredömligt – när offentlig förvaltning gör allting fel appeared first on Grensman & Grensmans.

När Meta är irriterad på dig så ser det inte på minsta vis ut som vanliga meddelanden, utan de ser tvärtom synnerligen annorlunda ut. Vid minsta tveksamhet så kan du alltid gå direkt till sid- eller kontostatus för att se hur det verkligen förhåller sig. 

Informationen kommer via notifieringar

Information om att Meta är missnöjd med kommer inte via Messenger. Den kommer via Notifieringar. 

I detta exempel har Facebook varit så irriterade på mig att de har tagit bort innehållet. När jag klickar på notifieringar får jag veta på vilken grund som detta har skett. 

Jag har fått ytterligare notifieringar för att jag sedan har begärt omprövning, men de har fastställt att mitt innehåll bryter mot deras communityregler.

Eftersom de håller innehållet nere, så har jag också fått information om hur jag juridiskt kan överklaga beslutet.

Så här ser informationen ut

När jag klickar på Vi har tagit bort ditt innehåll. Visa varför. så kan jag se vilket inlägg det gäller och på vilken grund som det har tagits bort.

Där finns alternativ för att begära omprövning, och när jag har gått igenom processen, så syns även den processen här.

Det tycker alltså att innehållet jag postat bryter mot deras regler om nakenhet och sexuell aktivitet hos vuxna.

Det flaggades automatiskt av deras botar, och togs automatiskt ned. En administratör för sidan (jag) höll inte med om beslutet. Facebook dömde dock att det inte skulle återpubliceras.

Information om problem finns under konto- och sidstatus

Man kan alltid gå in under konto- eller sidstatus och se om Meta är irriterad på en av någon anledning.

På en Facebooksida, som i det här fallet, finns informationen under Sidinställningar och Sidstatus.

När jag klickar på Sidstatus så ser jag igen bilden från ovan där det står att det finns Överträdelser mot communityreglerna.

Lite längre ned så finns information om vilka konsekvenser detta har för mig och hur jag kan korrigera det.

I det här specifika fallet så varnar de för att Sidans tillväxt är i riskzonen och att Monetarisering är begränsad. Konkret innebär det att de varnar för att de kanske kommer att sluta rekommendera min sida och dess innehåll till personer som inte följer den, samt att jag inte längre har åtkomst till verktyg för att tjäna pengar på min sida.

Notera att det kan se lita olika ut beroende på en massa saker, men informationen finns för alla profiler och sidor. 

På Instagram

Instagram fungerar ungefär som Facebook.

Här hittar du informationen under Inställningar och aktivitet och sedan under Kontostatus.

Notera att det kan se lita olika ut beroende på en massa saker, men informationen finns för alla profiler och sidor. 

I det här fallet så har jag inget som är problematiskt. Men hade jag haft det, så hade jag kunna klicka på pilarna för att få veta vilket innehåll det gäller, varför Meta anser att det är ett problem, vad konsekvenserna kan bli samt hur jag kan lösa problemet.

Meta Business Suite

Samma information finns även i Meta Business Suite. 

Om Avenue Obscure

Avenue Obscure är det varumärke Hanna-Karin Grensman använder för sina mer konstnärliga projekt, som skönlitterärt skrivande och visuell konst. Varken Facebook eller Instagram gillar det något vidare. Helt uppenbart. 

Besök Avenue Obscure

The post Så här ser det ut när Facebook och Instagram varnar dig appeared first on Grensman & Grensmans.

I allt större utsträckning abdikerar vi från vårt personliga ansvar och lutar oss istället mot offentliga insatser. Detta signalerar en katastrofal svängning mot inlärd hjälplöshet, som gör oss oförmögna att agera när inga hjälpare finns i närheten.

Denna trend hotar inte bara att urholka vår individuella förmåga att hantera kriser, utan även riskerar att försvaga samhällets strukturella självförtroende och minska vårt kollektiva civilkurage, skriver Hanna-Karin Grensman. 

“Trygghetschatten gör succé i kollektivtrafiken” , så beskrivs effekten av den chatt som sedan 2020 gör det möjligt för resenärer att kommunicera direkt med SL:s trygghetscentral. Konkret innebär det en fördubbling av antalet kontakter med resenärer.

Det är självklart utmärkt att det finns en chatt, och naturligtvis är den användbar i betydligt fler otrygga situationer än vad ett telefonnummer är, eftersom kontakten kan ske utan att man drar uppmärksamhet till sig.

Samtidigt ser vi en ständigt ökande tendens att överlåta de problem vi stöter på till “någon annan”, ofta det offentliga i någon form. Och när någon annan är formellt ansvarig, så slipper jag ansvaret. Jag behöver inte försöka övervinna eventuell olust eller osäkerhet inför att agera.

Jag behöver inte agera kraftfullt mot den som stör eller ofredar någon, för det finns personal till det. Och när jag inte agerar själv, så får jag inte heller erfarenheten att hantera problematiska människor, till exempel i det offentliga rummet.

Och ju mindre erfarenhet jag får, desto mer osäker blir jag i sådana situationer. Mitt självförtroende när det gäller att kunna skydda mig själv, och andra, minskar.

Därmed ökar mitt beroende av personalen. Den dagen då ingen personal är tillgänglig, kan jag vara nästan helt oförmögen att hantera situationen självständigt. Så skapas “inlärd hjälplöshet”, det vill säga upplevelsen av att vara oförmögen att agera i en specifik situation, trots att jag egentligen, rent objektivt, borde kunna (lära mig att) göra det.

Inlärd hjälplöshet gör individer svaga och otrygga, vilket ökar kraven och belastningen på nämnda personal. Som i sin tur kräver fler resurser för att hantera denna ökning.

Konkret leder alltså den här chatten till att färre människor kommer att ingripa i olika situationer, vilket ökar behovet av väktare (och därmed kostnaderna). Den inlärda hjälplösheten breder ut sig till ännu ett område. Det redan svaga civilkuraget försvagas ännu mer, med potentiellt katastrofala följder.

Med det sagt är lösningen naturligtvis inte att ta bort chatten. Jag kan ha hur mycket civilkurage som helst, men det är inte alltid rimligt eller lämpligt att jag ingriper på egen hand. Det finns en skillnad mellan mod och dumdristighet.

Att chatten har ett värde är odiskutabelt, men hur motverkar vi den inlärda hjälplöshet som kommer med den? Hur arbetar vi framåt för att öka den individuella förmåga att hantera kriser, likväl som stärker  samhällets strukturella självförtroende och vårt kollektiva civilkurage?

Genom att var och en av oss tar ett personligt ansvar för att upprätthålla civilkuraget som norm och praktik. Det vill säga genom att aktivt och medvetet öva på det när tillfälle ges.

Det är gott för individen att utveckla en sådan förmåga och minskar också risken att man behöver skämmas över att inte ha agerat, när man egentligen tycker att man borde ha gjort det men inte vågat. Det är gott för den som blir utsatt. För upplevelsen av att ha stått ensam, kan få en större och längre psykologisk påverkan en kränkningen som sådan.  Det är gott för samhället som blir en tryggare plats när vi tar ansvar för varandra.

Så det finns helt enkelt inga ursäkter. I alla fall inte om man själv hoppas på hjälp när tillfälle ges.

The post Outsourcing av ansvar undergräver vårt civilkurage appeared first on Grensman & Grensmans.

Med anledning av en tidigare text om Stenhamraskolan så kände de sig föranledda att skicka ett mejl till mig. Det var inte helt genomtänkt.  Det lyder:

Hej Hanna-Karin,

Hörde att du kanske hade uppfattat mitt mail kring skolbytet på ett felaktigt sätt.
Synnerligen oväntat är det inte att jag engagerar mig i frågan kring ett skolbyte då det är jag som skoladministratör som sköter detta tillsammans med Barn & ungdomsförvaltningen. När jag får vetskap att ett skolbyte är på gång, sagt muntligt- Så skickar jag alltid ut ett mail med info om att ett skolbyte ska göras på Ekerös hemsida – helt enligt rutin.
Så att mitt namn hängs ut på din facebook sida undanber jag mig i fortsättningen när jag endast gör mitt jobb.
Tack på förhand & ha en fin dag.

Med vänlig hälsning

Ett sådant mejl kan man naturligtvis inte skicka, så jag svarade med några av de argument som förklarar precis varför detta är olämpligt.

Hej,

Min jurist låter hälsa att det är synnerligen olämpligt, och befinner sig i en juridisk gråzon, att som personal vid en skola besöka Facebook-sidor tillhörande föräldrar till barn gående på skolan, i syfte att inhämta information om dennes privatliv. Något som trots detta skett vid flera tillfällen, enligt uppgift från er.

Vad gäller mejl som skickas från en organisation så är dessa inte att betrakta som skickade från er i egenskap av er som privatpersoner, utan just som företrädare för sagda organisation, varvid man tyvärr får tåla att de hanteras så.

Till det är detta en skola, vilket gör att dessa mejl är att offentliga handlingar och det innebär att t.ex. journalister har rätt att begära ut dem. Något som är gott att ha i åtanke när man formulerar sig.

Slutligen får man väl ändå förutsätta att du är stolt och nöjd med det mejl du skickade. Och det är, som du själv påpekar, en del av ditt arbete. Det är därmed inte tal om en “uthängning”, då jag på intet vis missrepresenterat innehållet i sagda mejl.

Jag har inte fått något svar på det.

Så varför har jag trots allt maskat namnet i den här texten? För att jag faktiskt är ganska snäll.

Och för att jag misstänker att detta mer är bristande ledning (igen!) än brister hos en enskild medarbetare.
Jag skulle liksom inte få en hjärtattack och dö av förvåning om det skulle visa sig att hon konsulterat skolledningen innan hon skickade det.

Det vill säga samma skolledning som var inne och tittade på min profil på Facebook och råkade trycka på “Följ” för att sedan snabbt avfölja. Men inte så snabbt att jag inte fick en notifiering. Slarvigt, på min ära!

Reaktioner från läsare

“Jag ska nog börja inleda alla mail med ‘min jurist’. Sätter liksom rätt tonalitet från början.”

“Vad folk har svårt med svenskan nuförtiden, även förvaltningspersoner inom skolsektorn.”

“Så synnerligen korkat av henne. Alltihop. Hur kunde hon tro att det skulle komma någonting bra ur att skicka det där mailet?”

“Skolpersonal är lite för ofta omedvetna om att de är myndighetsrepresentanter och att mejlkonversationer i tjänsten är offentliga handlingar.”

“Hon vet att hon jobbar med myndighetsutövning? ELLER??”

“Intrycket man får av hela den här historien är att den verkar vara så osmidigt hanterad av administrationen på skolan. Även det här agerandet från deras sida och nu denna persons handlande. Vid en viss tidpunkt inom en organisation måste man ju idka någon form av självreflekterande. Det är som att flera av de inblandade struntar i eller bitvis saknar insikt om att en del av yrket är att representera organisationen denne företräder, särskilt som offentliganställd. Annars blir det ju bara pannkaka av alltihop.”

“Allvarligt, hon trampar väldigt snett. Dåligt för skolan, dåligt för henne.”

The post Ibland är det bra att tänka efter före appeared first on Grensman & Grensmans.

Välkommen till en lagom beredskapspodd!

Här talar Maria Byquist och Hanna-Karin Grensman om hemberedskap för dig som inte tänker springa ut i skogen, bo i vindskydd eller jaga ekorrar med pilbåge, utan som vill leva normalt och bekvämt även vid kris och samhällsstörning.

Så vill du skaffa dig en försäkring för mat, vatten och värme, innan krisen är här? Vill du vara förberedd för att kunna hantera situationer som strömavbrott, ett hackat kassasystemen eller när en rejäl förkylning hindrar dig från att handla? Då är detta podden för dig!

Var inte rädd, var förberedd!

Hitta till podden: En svensk drake – beredskap för bekväma

The post NY PODD! En svensk drake – beredskap för bekväma appeared first on Grensman & Grensmans.

Klicka på knappen nedan för att läsa det senaste utskicket. 

Till Stekta sparvar!

Enjoy! 

Vad Stekta sparvar innehåller

Dessa vinjetter brukar vi ha i mejlet. Men vi är inte preussiska och skriver inte saker bara för att fylla ut en vinjett. Så kvalitet framför standard.

• Verktygslådan. Praktiska verktyg och mallar. Instruktioner om hur man gör saker. Nyttiga och tidsbesparande applikationer. Nätverk. Tips och trix för effektivisering.
• Föreläsning. Föreläsningar med information som kan vara av intresse.
• Boktips. Utmärkta böcker som kan användas för kompetensutveckling.
• Merläsning. Fördjupningar inom intressanta områden. Allt från exempel på organisationer som lyckas väl med sin kommunikation till debattartiklar. Vetenskapliga texter och intresseväckande poddavsnitt.
• Branschnyheter. Nya lagar, ny teknik och intressanta event.
• Karriärrebell. Tips och trix för att navigera på arbetsmarknaden. Oavsett om målet är att bli chef, komma på vad man vill bli när man ”blir stor”, eller våga följa sin dröm.
• Reklam. Vi lägger i ett, eller max två, vinjetter för att försöka övertyga dig om att köpa våra tjänster och produkter. Man behöver inte klicka på dem om man inte vill. 

Se till att du inte missar något – bli prenumerant! 

Få mejlet direkt i din inbox så att du inte missar något. 

The post Ny utgåva av Stekta sparvar ute! appeared first on Grensman & Grensmans.