I den här texten visar jag med ett konkret exempel varför det händer, och hur så kallade låsta promptar kan användas för att få mer tillförlitliga och verifierbara resultat. 

Uppgiften: strikt korrektur av ett dokument

Uppdraget var att göra en hård korrekturgranskning av en PDF som jag hade skrivit. Med hård korrektur menas i detta sammanhang att man:

• endast identifierar faktiska, synliga språkfel
• inte föreslår stilistiska förbättringar
• inte gör omformuleringar
• inte harmoniserar eller tolkar innehåll
• inte tar hänsyn till tidigare versioner eller extern kunskap

Kort sagt: uppgiften var att rapportera sådant som en mänsklig korrekturläsare kan peka på i texten och säga ”det här är ett fel”. Det är en relativt mekanisk uppgift, och just därför lämpar den sig väl för AI, i alla fall i teorin.

Prompten som jag använde såg i förenklad form ut ungefär så här:

> Gör en strikt korrekturgranskning av det bifogade dokumentet.
> Identifiera endast synliga och manuellt korrigerbara språkfel, såsom stavfel, grammatiska fel, böjningsfel, felaktig interpunktion och uppenbara formaliafel. 
> Föreslå inga stilistiska förbättringar och gör inga omformuleringar utöver nödvändiga rättelser. 
> Lista endast faktiska brister i den ordning de förekommer i materialet.

Detta är en fullt rimlig instruktion. Den är tydlig och relativt detaljerad. Ändå fick jag problem.

Ser korrekt ut, är helt fel

I svaret identifierades flera faktiska fel i dokumentet, bland annat en bruten mening och ett överflödigt ord. Allt detta var korrekt. Men där fanns också följande punkt:

Formalia/namninkonsekvens: “Case: Digital kampanj för Ikea”: Organisationens namn skrivs i dokumentet i övrigt som IKEA.

Formuleringen ser professionell ut. Den är saklig och välskriven. (Precis som de flesta svar vi får från generativ AI). Problemet är att den är fel – inte bara på ett, utan på två olika vis.

Vad som gick fel

För det första så användes fel normsystem. Enligt svenska skrivregler skrivs organisationens namn i löpande text som “Ikea”. Att Ikea själv använder IKEA i marknadskommunikation är i detta sammanhang irrelevant, för i korrektur är det språknormen som väger tyngst (om inget annat uttryckligen anges). Trots detta gjorde AI:n det motsatta och lät varumärkeskonvention styra.

För det andra gjordes ett påstående utan faktisk kontroll. AI:n hade påstått att organisationens namn skrivits som “IKEA” i övriga dokumentet. Det stämde inte, tvärtom hade jag genomgående skrivit “Ikea”, utom på just detta ställe. AI:n hade alltså gjort ett antagande baserat på vad som är vanligt, snarare än att verifiera mot det faktiska dokumentet. I korrektur får man naturligtvis inte anta att vissa fel finns – man måste kontrollera.

Felen som uppstod berodde naturligtvis inte på att AI:n hade bristande kunskap om svenska skrivregler, utan på att den arbetade i fel arbetsläge. Flera tolknings- eller normsystem var nämligen också aktiva:

• statistisk sannolikhet (”så här brukar det vara”)
• varumärkeskonvention
• tidigare kontext i samtalet
• intern textrepresentation av PDF-filen

I ett strikt korrekturuppdrag behöver alla dessa system i praktiken vara avstängda, annars riskerar man att få rimliga, men oönskade, slutsatser. Kort sagt; situationen uppstod för att jag inte aktivt stängt av dessa tolkningssystem.

Lösningen: en prompt för att stänga ned överflödiga tolkningssystem

I strikt korrektur räcker det inte att något verkar fel eller avvikande. Ett fel måste kunna visas direkt i dokumentet, för en annan läsare, utan att man behöver hänvisa till hur något brukar skrivas, hur organisationer vanligtvis benämns eller hur texten sett ut i andra sammanhang. Om en bedömning kräver sådana referenser, då handlar det inte längre om korrektur utan om tolkning.

För att få rätt beteende behövde den prompt jag använde göras betydligt striktare. Framför allt behövde den tala om vad AI:n inte fick göra. Den omarbetade prompten innehöll därför bland annat instruktioner om att:

> endast utgå från vad som faktiskt och synligt står i dokumentet
> arbeta verifierande, inte normerande
> inte göra antaganden baserade på hur något brukar skrivas
> inte korrigera egennamn om de inte innehåller ett entydigt språkfel
> inkludera endast fel som kan påvisas utan antaganden eller extern kunskap

Den sista punkten är en kontrollfråga som tvingar fram ett arbetssätt där endast det som faktiskt går att observera i texten tas med. Detta minskar risken för att AI fyller i luckor, jämna ut variationer eller dra slutsatser som inte stöds av materialet. Frågan bidrar till att arbetssättet blir verifierande och därmed tillförlitligt.

När precision är viktigare än hjälpsamhet

Generativ AI är bra på att resonera, tolka och dra slutsatser. Men ibland är det just dessa egenskaper som ställer till det. När uppgiften kräver precision, behöver man hjälpa modellen att avstå från att vara hjälpsam. Ofta handlar det, som i det här exemplet, inte om att lägga till mer information, utan snarare om att begränsa tolkningsutrymmet.

Att bli bättre på att prompta handlar därför till stor del om disciplin: att veta när man vill ha kreativitet – och när man absolut inte vill ha det.

Checklista: låsta promptar

Den här checklistan är till för situationer där du inte vill ha kreativitet, hjälpsamhet eller rimliga antaganden, utan ett strikt, verifierbart resultat. Typiska exempel är korrektur, faktakontroller, inventeringar, listor, jämförelser och granskningar.

Du behöver inte alltid använda alla punkter, men ju mer mekanisk uppgiften är, desto fler bör vara med.

1. Definiera uppgiften snävt

☐ Har jag beskrivit uppgiften som mekanisk/verifierande, inte tolkande?
☐ Är det tydligt vad som ska göras – och vad som inte ingår?

Exempel:

> Gör en strikt korrekturgranskning (inte språkgranskning, inte redigering)

2. Begränsa datakällan explicit

☐ Har jag sagt exakt vilket material som får användas?
☐ Har jag förbjudit användning av tidigare versioner, kontext eller allmän kunskap?

Exempel:

> Utgå enbart från vad som faktiskt och synligt står i den bifogade filen.
> Ignorera allt annat i konversationen.

3. Arbeta verifierande, inte normerande

☐ Har jag förbjudit resonemang om hur något brukar vara?
☐ Är det tydligt att endast observationer är tillåtna?

Exempel:

> Arbeta verifierande, inte normerande.
> Gör inga bedömningar baserade på vad som är vanligt eller rimligt.

4. Förbjud antaganden uttryckligen

☐ Har jag sagt att AI:n inte får anta konsekvens?
☐ Har jag förbjudit generaliseringar och extrapolering?

Exempel:

> Gör inga antaganden om konsekvens, även om något verkar sannolikt.

5. Lås hanteringen av egennamn och termer

☐ Har jag varit tydlig med hur egennamn ska behandlas?
☐ Är det klart att de inte ska “rättas” utan objektivt fel?

Exempel:

> Korrigera inte egennamn, organisationsnamn eller terminologi om de inte innehåller ett entydigt och objektivt språkfel.

6. Förbjud harmonisering och standardisering

☐ Har jag uttryckligen förbjudit att göra texten “enhetlig”?
☐ Är det klart att inkonsekvens inte är ett fel i sig?

Exempel:

> Utför ingen harmonisering, standardisering eller konsekvensbedömning.

7. Avgränsa vad som räknas som fel

☐ Har jag specificerat exakt vilka feltyper som är tillåtna?
☐ Har jag uteslutit allt annat?

Exempel:

> Identifiera endast:
– stavfel
– grammatiska fel
– böjningsfel
– felaktig interpunktion
– uppenbara formaliafel

8. Uteslut tekniska artefakter

☐ Har jag förbjudit PDF-/radbrytnings-/extraktionsfel?
☐ Är det tydligt att endast mänskligt synliga fel räknas?

Exempel:

> Uteslut helt PDF-artefakter, radbrytningar och tekniska extraktionsfel.

9. Ställ krav på spårbarhet

☐ Måste varje identifierat fel gå att peka ut exakt?
☐ Är det förbjudet att rapportera något utan platsangivelse?

Exempel:

> Lista endast sådant som kan påvisas genom att peka på exakt plats i dokumentet.

10. Lägg till låsfrågan 

☐ Har jag lagt in en kontrollregel som stoppar allt tveksamt?

Exempel:

> Bedöm varje potentiell brist enligt regeln: “Kan detta påvisas utan extern kunskap?” Om nej – uteslut.

The post Låsta promptar – så får du AI att sluta anta och börja verifiera appeared first on Grensman & Grensmans.

När Meta är irriterad på dig så ser det inte på minsta vis ut som vanliga meddelanden, utan de ser tvärtom synnerligen annorlunda ut. Vid minsta tveksamhet så kan du alltid gå direkt till sid- eller kontostatus för att se hur det verkligen förhåller sig. 

Informationen kommer via notifieringar

Information om att Meta är missnöjd med kommer inte via Messenger. Den kommer via Notifieringar. 

I detta exempel har Facebook varit så irriterade på mig att de har tagit bort innehållet. När jag klickar på notifieringar får jag veta på vilken grund som detta har skett. 

Jag har fått ytterligare notifieringar för att jag sedan har begärt omprövning, men de har fastställt att mitt innehåll bryter mot deras communityregler.

Eftersom de håller innehållet nere, så har jag också fått information om hur jag juridiskt kan överklaga beslutet.

Så här ser informationen ut

När jag klickar på Vi har tagit bort ditt innehåll. Visa varför. så kan jag se vilket inlägg det gäller och på vilken grund som det har tagits bort.

Där finns alternativ för att begära omprövning, och när jag har gått igenom processen, så syns även den processen här.

Det tycker alltså att innehållet jag postat bryter mot deras regler om nakenhet och sexuell aktivitet hos vuxna.

Det flaggades automatiskt av deras botar, och togs automatiskt ned. En administratör för sidan (jag) höll inte med om beslutet. Facebook dömde dock att det inte skulle återpubliceras.

Information om problem finns under konto- och sidstatus

Man kan alltid gå in under konto- eller sidstatus och se om Meta är irriterad på en av någon anledning.

På en Facebooksida, som i det här fallet, finns informationen under Sidinställningar och Sidstatus.

När jag klickar på Sidstatus så ser jag igen bilden från ovan där det står att det finns Överträdelser mot communityreglerna.

Lite längre ned så finns information om vilka konsekvenser detta har för mig och hur jag kan korrigera det.

I det här specifika fallet så varnar de för att Sidans tillväxt är i riskzonen och att Monetarisering är begränsad. Konkret innebär det att de varnar för att de kanske kommer att sluta rekommendera min sida och dess innehåll till personer som inte följer den, samt att jag inte längre har åtkomst till verktyg för att tjäna pengar på min sida.

Notera att det kan se lita olika ut beroende på en massa saker, men informationen finns för alla profiler och sidor. 

På Instagram

Instagram fungerar ungefär som Facebook.

Här hittar du informationen under Inställningar och aktivitet och sedan under Kontostatus.

Notera att det kan se lita olika ut beroende på en massa saker, men informationen finns för alla profiler och sidor. 

I det här fallet så har jag inget som är problematiskt. Men hade jag haft det, så hade jag kunna klicka på pilarna för att få veta vilket innehåll det gäller, varför Meta anser att det är ett problem, vad konsekvenserna kan bli samt hur jag kan lösa problemet.

Meta Business Suite

Samma information finns även i Meta Business Suite. 

Om Avenue Obscure

Avenue Obscure är det varumärke Hanna-Karin Grensman använder för sina mer konstnärliga projekt, som skönlitterärt skrivande och visuell konst. Varken Facebook eller Instagram gillar det något vidare. Helt uppenbart. 

Besök Avenue Obscure

The post Så här ser det ut när Facebook och Instagram varnar dig appeared first on Grensman & Grensmans.

Innehåll

1. Kommunikation är den viktigaste kompetensen vi kan utveckla.
2. Vår hjärna är konstruerad för att lura oss – därför har vi fel mest hela tiden.
3. Vi överskattar konsekvent vår förmåga att kommunicera (och försöker ofta inte ens bli bättre).
4. Varenda detalj räknas när det kommer till kommunikation.
5. Hur vi talar om saker spelar roll för hur vi uppfattar dem.
6. Orden vi väljer påverkar vad vi tror att vi kan göra och vem som har möjlighet att påverka en situation.
7. För att vara effektiva i vår kommunikation behöver vi börja med att förstå situationen, snarare än att bara utgå från vår tolkning av den.
8. Folk kommer ihåg vad de trodde att vi sa, och hur vi fick dem att känna sig, inte vad vi faktiskt sa.
9. 90 % av alla beslut är baserade på känslor, snarare än rationellt tänkande. Och ju viktigare ett beslut är, desto större är sannolikheten att vi går på känsla.
10. När vi försöker få andra att gilla oss, lyckas vi ofta. Och om du gillar mig kan jag påverka varje aspekt av ditt liv.

The post 10 saker alla borde veta om kommunikation appeared first on Grensman & Grensmans.

I den här artikeln talar jag om tre olika perspektiv på försäljning – frekvens, räckvidd och avkastning – för när du vet vilken typ av försäljning som du vill skapa så kan du formulera bättre strategier.

Det är lätt att fastna i en endimensionell syn på försäljning där ”sälja mer” är målet. Utifrån detta genomför företaget sedan traditionella marknadskampanjer där man fokuserar på att öka medvetenheten och produkten eller varumärket, öka kundernas begär efter produkten och få kunderna att föredra den egna produkten framför konkurrenternas.

Det är inget fel med det, men det går att spetsa till sina satsningar en smula. Så i stället för att för att övertyga människor att köpa mer, kan du…

• Övertyga befintliga kunder att handla oftare
• Övertyga människor som inte handlat tidigare om att bli kunder
• Övertyga befintliga kunder om att spendera lite mer vid varje köp

Det säger sig självt att det krävs andra saker att få en befintlig kund att handla oftare i relation till att övertyga en människa som inte tidigare handlat att bli kund. Så beroende på vilka av ovanstående punkter som du väljer att fokusera på, behöver du ta fram olika strategier.

FRY-modellen

Modellen kallas för FRY-modellen och inom dem arbetar man med värdena frekvens, räckvidd och avkastning. Frekvens (frequency) handlar om hur ofta våra befintliga kunder besöker vår e-butik och lägger en beställning. Räckvidd (reach), är antalet nya besökare som konverteras till kunder och slutligen avkastning (yield), vilket är det genomsnittliga värdet på en beställning.

När du arbetar utifrån FRY-modellen förfinar du din fokus; från alla kunder, till grupper av kunder – vi segmenterar. Och som all segmentering innebär att det att du kan förfina och anpassa dina strategier för att nå ut till kunderna och påverka kundbeteendet.

För att uppnå detta är det viktigt att alla delarna i organisationen hänger samman, har ett gemensamt mål och inte minst lägger in samma betydelse i ordet ”försäljning”. Ett gemensamt och tydligt mål är naturligtvis en förutsättning för att kunna ta fram effektiva strategier.

Vad innebär då detta i praktiken?

Tänkt dig att du arbetar som chef på McDonald’s i ditt område. Du vill naturligtvis öka intäkterna men den här gången vill du inte ”bara” öka försäljningen så du beslutar dig för att arbeta utifrån FRY-modellen. När du applicerar den på din verksamhet ser du att du har tre lika strategier som du kan välja mellan.

1. Du kan övertyga befintliga kunder att handla oftare. Detta kan du göra genom att ge dem en rabattkupong vid varje köp som enbart är giltig en kortare period.
2. Du kan övertyga människor som inte handlat hos dig tidigare att bli kunder. Det kan du göra genom att locka in människor i din butik med ett specialerbjudande. Kanske ha ett jippo utanför butiken och så vidare.
3. Slutligen kan du övertyga befintliga kunder om att spendera lite mer vid varje köp. Detta kan du göra genom att fråga om de kanske skulle vilja ha en plusmeny i stället för den vanliga menyn de köpt, erbjuda dip-sås eller rekommendera en kaka till kaffet.

Tre olika mål. Tre olika strategier. Tre olika resultat – som alla (förhoppningsvis!) bidrar till ökad försäljning.

Lycka till!

Tyckte du att detta var intressant? Du kan läsa mer om hur du arbetar strategiskt med försäljning i min bok E-handel i praktiken. 

The post Tre fokuspunkter för ökad försäljning appeared first on Grensman & Grensmans.

Frukta inte, det finns en strategi för att hantera ditt problem!  

(Och du kan använda samma verktyg för att åtgärda saker som du vill förändra på arbetet också, som företagets e-butik.) 

Tänk att du har en lista över allt detta som du vill förändra med din partner. Eller ännu bättre, skapa den här och nu. För när arbetar strategiskt är det i princip alltid bättre att skriva ner saker, än att bara tänka på dem.

När du väljer att fokusera på något problem på din lista så kräver det en investering av dig. Det kan vara en investering i tid, i pengar eller i engagemang.

Om du vill få din sambo att plocka upp sina strumpor handlar det om en investering i tid och i engagemang. Och hade du valt att lösa problemet genom att anlita en städfirma (vitt, naturligtvis), så hade det varit en investering i pengar.

(Eller: Om du vill ändra designen på företagets e-butik, så investerar du tid och pengar.)

När du engagerar dig i att hantera ett problem är målet att du ska få en positiv effekt, att du ska få en vinst, från din investering. Det vill säga att din sambo börjar plocka upp sina strumpor från golvet i högre grad (och kanske också den blöta handduken).

(Eller: Målet med den nya designen är att försäljningen i e-butiken ökar.)

Men hur vet jag vad jag kommer att vinna på det?

Du kan mäta, sätta upp mål och följa upp effekten med hjälp av mätvärdet konverteringsgrad.

Konverteringsgrad är ett mått på hur många av en specifik grupp som utför en specifik handling som man vill att de utför.

Det vill säga hur många dagar plockar sambon upp sina strumpor, i relation till det totala antalet dagar?

(Eller: Hur många av e-butikens besökare köper en produkt?) 

Genom att undersöka hur det ser ut idag, innan du försöker hantera problemet, med vad du tror att du kan åstadkomma för förändring, så kan du uppskatta vilken vist det kommer att bli.

Du börjar därför med att undersöka hur ofta sambon plockar upp sina strumpor.

(Detta är också värdefullt eftersom våra hjärnor är konstruerade så att vi lätt blir lurade, till exempel se mönster där inga mönster finns. Och därför kan vi vanligen inte lita på våra upplevelser, utan vill vi veta hur det faktiskt är behöver vi räkna och mäta. Din undersökning kan därför visa att din sambo inte alls slänger strumporna på golvet så ofta som du trodde, eller tvärtom: att det sker mycket mer frekvent än vad du uppfattat.. Oavsett är det bra att veta hur det är, eftersom du inte kan ta fram en bra strategi annars.)

Säg att du bestämmer dig för att mäta i 1 000 dagar.  Varje dag noterar du då om sambon plockar upp sina strumpor eller inte. När mätperioden är över kan du konstatera att sambon plockat upp den 50 dagar. 50 dagar av 1 000 ger en konveteringsgrad på 5 procent. (50/1 000 = 5 %).

(Eller: Mät hur många av sajtens besökare, under en specifik period, köper produkter.) 

I nästa steg funderar du över vad som kan vara ett rimligt mål. Kanske att öka konverteringsgraden med en procentenhet, till 6 procent? I så fall skulle du få upplockade strumpor 60 dagar. Vilket är bättre, men kanske inte helt tillfredställande.

(Eller: Med samma antal besökare, få 60, i stället för 50 genomförda köp i e-butiken.)  

När målet är satt, är nästa steg att formulera en strategi och ta fram aktiviteter, som kan leda till att du uppnår ditt mål. Vad som kan tänkas fungera beror självfallet på vem din sambo är, och vad som är viktigt för hen. Men det kan handla om att övertala, övertyga, straffa, tjata, förhandla, eller andra mer kreativa lösningar (som att alla kasta strumpor som ligger på golvet).

När du vet hur du vill gå till väga, kan du också beräkna kostnaden för att genomföra planen, det vill säga hur besvärligt det är för dig.

(Eller: Vad kostar det att genomföra de förändringar på sajten som du bedömer behövs.)  

Vad får du för pengarna – är det värt det?

Men är det då värt att göra det? Kommer du att uppnå den effekten du hoppas på? Tja, det kan du inte veta säkert, helt oberoende av vilken sorts investering vi talar om (det finns inga säkra investeringar).

Den du kan försöka göra en kvalificerad gissning, vilket alltid är det enda verktyg vi har till förfogande när vi gör sådan här beräkningar.

Du utgår då från vad du tror att du behöver investera i relation till vad du tror att du kommer att kunna uppnå. Det vill säga hur mycket tid och energi kommer du att behöva lägga ner på att få sambon att ändra sitt beteende i relation till hur ofta strumporna kommer att plockas upp.

Din investeringskostnad i relation till din effekt kallas för ROI (return on investment). Strikt formellt kan du inte beräkna ROI förrän du vet utfallet, det vill säga vilken effekt du faktiskt fick, men du kan beräkna prognostiserad ROI, det vill säga den ROI som du tror att du kommer att uppnå.

 I praktiken så räknar du så här:

Det betyder att för varje sak som du vill förändra eller åstadkomma så kan du räkna ut prognostiserad ROI.

Du kan använda dina beräkningar till att prioritera bland flera olika alternativ. Är det högst ROI på att förmå sambon att plocka upp sina strumpor, eller på att få hen byta ut den tomma toalettpappersrullarna?

(Eller: Är det högst prognosticerad ROI på att skapa en ny webbplatsdesign eller på att marknadsföra e-butiken bättre?) 

Att arbeta med en kostnad-effekt-matris

ROI beräknas i allmänhet i pengar eller i procent och det är inte helt lätt att sätta ett ekonomiska värde på att slippa strumpor på golvet, och faktiskt inte heller lätt att räkna ut effekten av att byta webbdesign. Ibland har du inte heller tid, ork eller kompetens att räkna ROI. Då kan du i stället använda en kostnad-effekt-matris. 

I matrisen så plottar du ut dina olika förbättringsförslag utifrån kostnad och svårighet att genomföra relativt den förväntade effekten.

Konkret kan du börja med att  placera ut en punkt över hur svårt eller kostsamt det är att få sambon att sluta kasta strumpor på golvet och vilken effekt som det skulle ha på antalet dagar med strumpor på golvet och ditt mående i relationen. (Tänk på att vissa strategier, som tjat, också kan vara en kostnad för relationer, det är inte helt säkert att samvaron blir mer kärleksfull om du tjatar en massa, till exempel.)

(Eller: Vilken kostnad-effekt har det att ändra färgerna på din e-butik?) 

Sedan kan du fundera över det faktum att din sambo inte bryr sig om att byta toalettpappersrullen. Kostar det mer eller mindre att förändra en strumpkastandet och vilken förändring får den högsta positiva effekten när det kommer till bytesfrekvensen, och för ditt mående i relationen?

(Eller: Ska du ändra produktvisningarna i e-butiken? Kostar det mer eller mindre än att ändra färgerna?) 

Sedan kan du fundera över det faktum att din sambo gillar gräsliga tavlor med gråtande barn på. Är det besvärligare att byta tavlorna än att hantera strumporna, och hur är det relativt toalettpappret?

(Eller: Borde knapparna byta text och utseende. Är det besvärliga än att byta färgerna och hur är det relativt att ändra produktvisningarna?) 

Och hur är den förväntade effekten på er relation? Hur mycket irriterar det dig?

Och så fortsätter du, tills du plottat ut alla saker som du vill förändra med din sambo.

(Eller: tills du plottat ut alla saker som du vill förändra på din webbsida). 

Vad ska prioriteras och vad ska ignoreras?

När alla punkter är utplacerade kan du enkelt se vilka som du borde ge hög prioritet, vilka som är strategiskt viktiga och vilka som kan vara värt att åtgärda på grund av enkelheten.

Och så naturligtvis vilka som är lågt prioriterade och kan vänta till sist – eller som du kanske ska strunta i.

För du måste inte genomföra alla potentiella förbättringar. Det går alltid att förändra saker. Men det är inte alltid värt pengarna. Eller relationen.

Tyckte du att detta var intressant? Läs mer om hur du arbetar med strategiska frågor i min  bok E-handel i praktiken. 

The post Så vet du om det är värt att tjata på sambon om de smutsiga strumporna appeared first on Grensman & Grensmans.

1. Skriv dina texter utifrån din målgrupp och deras förväntningar. Dina användare ska känna igen texttypen som du använder och känna att det är en seriös text, så att de inte tappar förtroende för dig och för webbplatsen.

2. Arbeta med sidans layout för att hjälpa dina besökare att orientera sig bland materialet. Försök alltså anpassa ditt material till hur sidan faktiskt ser ut och är uppbyggd. Arbeta med t.ex. format, typsnitt, linjer och ramar.

3. Håll dig kort och presentera det viktigaste först. Dina läsare kommer ofta att ha bråttom och söka efter specifik information. När den presenteras i rätt ordning kan besökaren snabbt och enkelt avgöra om hen hittat rätt eller inte. Det är därför också bra om du gör det enkelt att skanna innehållet.

4. Gör strukturen tydlig för besökaren. När du har bestämt dig för hur du vill strukturera upp och organisera innehållet på din webbsida är nästa steg att arbeta för att göra den strukturen tydlig för dina besökare. Du kan arbeta med rubriker, punktlistor eller färgkodningar för att visa vilka delar av sidan som hänger samman.

5. Skapa flera olika ingångar till texten, alltså flera olika delar som kan väcka besökarens intresse och få hen att börja läsa. Du kan skapa huvudrubriker och underrubriker som väcker intresse, skriva fängslande ingresser och arbeta med bilder och bildtexter som förstärker budskapet.

6. Använd rubriker som är intresseväckande och trovärdiga. Låt det ta lite tid att formulera rubriker och länktexter eftersom de är viktiga för att läsaren ska kunna hitta rätt. Tumreglerna är att de ska vara innehållsrika och väcka intresse, men de ska samtidigt vara trovärdiga och inte orimligt vinklade.

7. Var tydlig med hur olika delar av texten interagerar genom att arbeta med visuella gränser. Det kan handla om avgränsande sträck, ramar, färger och så vidare. Tvinga inte besökaren att gissa sig till vilken text som hör till vilken bild och så vidare.

8. Styr dina besökare till den viktigaste delen av texten. Det kan du till exempel göra genom att använda ett annorlunda typsnitt, en annan storlek på bokstäverna eller fetmarkera och/eller kursivera texten.

9. Använd rätt sorts kommunikation för rätt sorts information. Olika typer av kommunikation har olika styrkor. Text är bra för abstrakta saker och begrepp. Bilder för att göra det abstrakta konkret och påverka hur vi uppfattar saker och ting. Animeringar är utmärkt att använda när du vill presentera en tidslinje eller en virtuell rundvandring.

10. Text och bild ska samspela. Det ska finnas ett samspel mellan text och bild så att de kompletterar varandra. De ska uttrycka liknande saker och därmed förstärka budskapet. Placera bilder och text som hör samman nära varandra.

11. Kontexten är viktig för tolkning. Sammanhanget, eller kontexten, som bilderna visas i, avgör hur de kommer att tolkas och uppfattas av dina besökare.

12. Använd grafiska element för att rikta uppmärksamheten mot det som är viktigt. Du kan rikta uppmärksamheten mot det som är viktigt i dina bilder och animeringar genom att använda färgmarkeringar, pilar, ljuskontraster och hjälptexter. Detta är extra viktigt när det gäller animeringar eftersom användaren annars brukar fokusera på det som är mest synligt, snarare än det som är viktigast.

13. Välj dina bilder utifrån ditt syfte. En tumregel är att använda realistiska bilder som fotografier eller färgbilder när du skriver om personer eller konkreta föremål. Var försiktig med dekorativa bilder eftersom dessa kan vara svåra för din besökare att tolka.

14. Är animationen bättre än en bild? Försäkra dig om att din animation verkligen är tydligare än flera bilder i följd.

15. Överför inte bara din information utan anpassa den efter webbformatet – oavsett om vi talar om text, grafik eller disposition. Det som fungerar i ett textdokument behöver inte komma till sin rätt på webben.

Intresserad av om hur man skapar innehåll för webben?

Läs mer om hur kvalitativt innehåll och mycket mer i min bok Content Marketing.

The post 15 tips för text och bild på webben appeared first on Grensman & Grensmans.

Detta plockades naturligtvis upp av social media och i skrivande stund har den ursprungliga tweeten delats 21 533 gånger och gillats 38 590. Dessutom återfinns den nu på Facebook och säkerligen på flera andra plattformar. Vi kan alltså sammanfatta det som att den har fått en viss spridning.

Vissa menar att copywritern uppenbarligen blivit helt galen, medan andra ser namngivandet som genialiskt, i och med den uppmärksamhet som garnet nu får. Vad är då sanningen? Sanningen är att det är mycket enklare att komma med tvärsäkra uttalanden, än vad det är att bevisa att man faktiskt har rätt…

Rätt positionering och rätt tonalitet?

För det första måste vi känna till något om företagets marknadsstrategi: vilka segment vill företaget nå och hur vill de positionera sig gentemot dessa? En inte allt för vild gissning är att om de vill nå äldre damer i 70-årsåldern så bör de kanske fundera ett varv till kring sin positionering, medan om målet är att nå unga människor med makaber humor så är positioneringen perfekt. För det räcker inte med smarta kampanjer och uppmärksamhet – det måste tilltala rätt målgrupp också.

Låt oss anta att tonaliteten, det vill säga rösten de använder när de talar, är perfekt anpassad efter den målgrupp de valt. Då är copywriterns arbete mycket väl utfört ur i alla fall den aspekten.

Rätt målgrupp?

Men rätt tonalitet är inte tillräckligt. De måste, för det andra, säkerställa att de faktiskt når rätt målgrupp. Använder målgruppen överhuvudtaget internet för att göra research eller köpa produkter, och finns de i så fall i dessa kanaler där bilderna på garnet just nu sprids? Det är inte särskilt svårt att få ett stort antal människor att ta del av digitalt material, men värdet är minst sagt begränsat om det inte är rätt personer.  När det gäller räckvidd, det vill säga hur många man når, är det kvalitet som räknas, inte kvantitet. Det är alltså i princip mer värdefullt att nå hundra personer där alla tillhör rätt målgrupp än att nå hundratusen personer där ingen tillhör rätt målgrupp, eftersom den förstnämnda gruppen har en mycket högre benägenhet att handla. Och det är handlandet som är målet med våra aktiviteter.

(Och detta är även sant för ideella organisationer. För utan intäkter – oberoende av om de kommer från bidrag, produktförsäljning eller donationer – kan ingen organisation överleva.)

Likes på Twitter är inte en intäkt

Så låt oss anta att vi når rätt målgrupp, av de 38 590 gillat tweeten är de flesta intresserade av att köpa garn i allmänhet och förtjusta i tonaliteten i synnerhet.  Många skulle kalla detta för en framgång. Det gör inte nödvändigtvis jag. Att ha en stor räckvidd till rätt personer är fortfarande ett icke-ekonomiskt värde. Vi kan använda värdet för att mäta och följa upp olika marknadsföringsåtgärder, men vi får inte tro att dessa 38 590 likes representerar ett faktiskt ekonomiska värde.

Det faktiska ekonomiska värdet kommer först i nästa steg: när (om) dessa 38 590 likes konverteras till köp, alltså om de som har gillat också väljer att handla. Antalet som handlar och summan som de handlar för, är det ekonomiska värdet.

The post Kreativa garnnamn – flipp eller flopp? appeared first on Grensman & Grensmans.

Det hände Marie Hagberg (från ”Hjälp en journalist”) och hon berättade om sina erfarenheter i en kommentar till en artikel i Metro.

Marie har faktiskt agerat helt rationellt. Hon har avstått från att plocka in oseriösa arbetssökande på intervju –  något varenda rekryterare skulle hålla med henne om. Marie uppfattar sig naturligtvis inte heller som rasist – hon sätter ju bara ord på sina ”erfarenheter”.

Marie har alltså, sannolikt helt omedvetet, skapat ett falskt samband eller mönster. Hennes hjärna är (precis som din och min) programmerad att leta efter mönster för att göra världen begriplig.  Ibland finns det inget äkta samband utan i stället bildas bildas en illusorisk korrelation – som här; mellan kompetens och etnicitet.

Konkret innebär det att hon dömer sin egen grupp ”etniska svenskar” efter de bästa individerna i och bortser från  de mindre seriösa sökanden ur den gruppen. På samma, men motsatt, vis ser hon på ”invandrare” och låter sina negativa erfarenheter vara representativa för hela gruppen. Hon ser bara de oseriösa.

När det kommer ytterligare en oseriös invandrare till Marie blir hon stärkt i sin förvissning om att alla invandrare är oseriösa. Och när det kommer en seriös invandrare så ser hon denne som ett undantag. Hennes hjärna ”suddar” helt enkelt ut det som inte passar in i mönstret!

Den har skapat en stereotyp : den lata –  eller okunniga –  människans perception. Därför kan hon uttala sig och agera rasistiskt utan att uppfatta sig själv som rasist. (En inte helt ovanlig företeelse.)

Ingen, inte heller lagen, kräver att någon ska lägga ner tid på “oseriösa arbetssökanden”. Naturligtvis inte. Vi är bara många som har synpunkter på att vissa tror att de kan veta om någon är en “oseriös arbetssökanden” eller inte utifrån deras namn och etnicitet. Jag menar, trots Maries kommentar så drar jag inte slutsatsen att alla svenskar är rasistiska puckon…

——————————————————–
Marie Hagberg har flera gånger i social media uttalat att hon står fast vid sitt uttalande. Det, kombinerat med tonen i detta inlägg, samt spridningen hennes kommentar fått, menar jag försvarar publicering utan avidentifiering. 

The post Den ofrivillige rasisten appeared first on Grensman & Grensmans.

”Mary Joseph får 3000 ugandiska schilling per samlag. Det motsvarar lite mindre än tio kronor och hon berättar att hon hinner med fyra kunder per dag.” Gustav Sjöholm, SvD (2013-10-20)

Jag prövar att Googla och konstaterar att Gustav har räknat rätt. Det blir lite mindre än tio kronor. Så långt väl. Men det Gustav, och många med honom, missar är relevansen av den informationen.

Alla barn lär sig redan i grundskolan ett begrepp som kallas för köpkraft – alltså hur mycket Mary Joseph kan köpa för sina 3000 shilling i Uganda.  Ekonomerna kallas det för köpkraftsparitet (purchasing power parity, PPP)  och det är en förutsättning för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder.

För om vi inte vet hur mycket Mary Joseph kan köpa för sina 3000 shilling, så vet vi inte heller om det är mycket eller lite pengar. Jag har inte varit i Uganda – men på Sri Lanka fick jag förklarat att 700 svenska kronor per månad gör dig till höginkomsttagare och du kan leva väl på dessa pengar.

På samma vis har jag varit i upprörda diskussioner om arbetare som endast tjänar 200 svenska kronor i månaden på att sy våra kläder. Men huruvida det är något att bli upprörd för eller inte beror på vad man kan köpa för dessa pengar i landet det gäller – inte vad de kan köpa i Sverige. Är det en summa som tvingar dem att leva på svältgränsen eller är det en summa som gör att de kan leva gott med många moderna bekvämligheter? Jag vet inte.

Det märkliga är att många människor inte verkar förstå det konceptet och jag tycker mig se en trend där man enbart genomför valutaväxling och sedan förfasar sig över den långa summan.

Frågan är om detta är medvetet eller omedvetet? Om det är medvetet är det illa, för de gör människor en otjänst genom att inte skapa en rättvisande bild gällande deras situation. Och är det omedvetet så är det mer än lovligt korkat.

Vi kan alltså förfasa oss över att Mary Joseph måste sälja sex för att överleva, vi kan förfasa oss över att 3000 shilling (eventuellt) tvingar henne att leva på svältgränsen. Men vi kan inte förfasa oss över att det endast är tio kronor i svenska pengar. Då har vi missuppfattat begreppen valutakurser respektive köpkraft. Och så ignoranta får vi bara inte vara. I alla fall inte om man ska vara journalist på SvD. 

Photo: Vera Ries

The post Fördumning på ekonomins område appeared first on Grensman & Grensmans.

Jag gillar inte att köra bil och jag gillar inte bilförare, men minst av allt gillar jag medias rapportering kring bilkörning.

”Dimma orsakar stora trafikproblem i Skåne”

basunerar Aftonbladet ut, denna ständiga källa till vederhäftig information.

Nej, kära Aftonbladet; dimma orsakar inga trafikproblem, förare som inte anpassar sin körning efter rådande väderförhållande orsakar trafikproblem.

Det står tydligt och klart att alla körning ska anpassas till rådande väderleksförhållande. Punkt. Hur svårt kan det vara?

Nej, i stället så frånsäger föraren sig ansvaret och håller minimum den hastigheten som anges på vägskyltarna. ”Men, vägverket säger ju att man kan åka 110 här”, tänker hen som en trotsig femåring och blir förbluffad när hen åker i diket på glashala vägar.

Och media, media ger bilföraren rätt och lägger skulden på vädret i stället för på klantiga och inkompetenta bildförare.

På samma vis måste vi nu tydligen införa en lag som förbjuder SMS:ande i bilen. För mig gör den verkligen till eller från, jag vågar mig inte på att SMS:a när jag kör, jag tycker mest att det är tragiskt att den behövs. Det är ju nämligen redan förbjudet att ägna sig åt sysslor i bilen som äventyrar trafiksäkerheten. Som när man skickar SMS till exempel.

Det är ju våra femåringar som tvingat fram lagen:”Men ingen SA att jag INTE fick skicka SMS när jag körde så därför tänker jag göra det. Så det så!”

Jag vill hålla hastighetsbegränsningen – om inte annat bara av den orsaken att aldrig behöva tänka: ”Om jag bara hade hållit hastigheten så hade kanske de det lilla barnet fortfarande varit i livet.” Men varje gång jag säger det i ett sällskap så blir jag idiotförklarad. Några, oftast män, står och talar om för mig att jag måste förstå att alla kör för fort.

Det är för det första inte sant, statistiken visar att ”bara” runt hälften av alla förare kör för fort och av dem är det ungefär en tredjedel som kör mer än 10 km/h för fort. Det är alltså inte något som alla gör, och inte något som en majoritet står bakom även om det låter så i fikarummet.

För det andra: Hur smart är det att köra för fort när forskning har visat att risken att någon skadas allvarligt ökar dramatiskt när hastigheten höjs, samtidigt som varenda mellanstadieelev kan räkna ut den nästintill obefintliga tidsvinsten.

Om du kör 10 mil på en väg där hastigheten är 90 km/h och försöker hålla 100 km/h så tjänar du i teorin 7 minuter. I verkligheten blir det dock runt 3-4 minuter till det facila priset av 150 liv om året.

Trafikverkets undersökning visar att:

”Resultaten visar att man överskattar tidsvinsten som kan göras genom att öka en redan hög hastighet jämfört med en ökning från en lägre, att man underskattar den procentuella ökningen i risk för material/personskada och dödsolycka när man ökar hastigheten och att man underskattar förlängningen av bromssträckan vid en hastighetshöjning.”

Så många bilförare beter sig som femåringar, lägger skulden på någon annan, vägrar att tänka själva och envisas med att köra för fort trots obefintliga vinster och dryga kostnader.

Världen fortsätter att imponera.

DN | Metro | Sydvenskan | Magazin 24

The post Gasen i botten, du kör som en kärring! appeared first on Grensman & Grensmans.