Kortkommandot Ctrl+F är en av datorns mest användbara funktioner – men förvånansvärt många känner inte till den. Enligt Googles “search anthropologist” Dan Russell vet hela 90 procent av användarna inte vad Ctrl+F gör. Det innebär att många missar ett enkelt sätt att arbeta både snabbare och smartare.

Ctrl+F, eller Command+F på Mac, är funktionen som hjälper dig att snabbt hitta ord och fraser i text. Den fungerar i webbläsare, Word-dokument, Google Docs, PDF-filer och många andra program. (Du kan också hitta samma funktion via menyn “Redigera” och valet “Sök”.)

Så fungerar det: håll nere Ctrl-tangenten och tryck på F samtidigt. Då öppnas ett sökfält där du kan skriva in det ord eller den fras du vill hitta. Programmet markerar direkt var i texten det förekommer.

Här är några praktiska sätt att använda Ctrl+F i vardagen.

1. Hitta rätt information i långa dokument

Har du någon gång öppnat en webbsida eller ett långt dokument och vetat att informationen finns där – men inte lyckats hitta den? Då är Ctrl+F ovärderligt.

Säg att du plötsligt vill minnas vem det var som skrev den dramatiska raden “To be, or not to be”. Du hittar en lång sida om klassiska teatercitat och använder Ctrl+F för att söka på “not to be”. På några sekunder hittar du rätt stycke och kan nöjt konstatera att det förstås var Shakespeare som skrev orden i Hamlet.

2. Söka i villkor och avtal

De flesta klickar snabbt på “Godkänn” när nya användarvillkor dyker upp. Men med Ctrl+F kan du faktiskt få bättre koll utan att behöva läsa hela texten från början till slut.

Ett smart knep är att söka efter ord som “avgift”, “betalning” eller “uppsägning”. Då hittar du snabbt information om kostnader, abonnemang eller återbetalningsvillkor.

3. Söka i stora kalkylblad

I Excel och Google Sheets fungerar Ctrl+F också utmärkt. Du kan snabbt hitta:

• kundnamn
• artikelnummer
• fakturor
• specifika värden

I stora kalkylblad kan det spara mycket tid jämfört med att manuellt leta rad för rad.

4. Rätta samma stavfel överallt

Har du upptäckt att du stavat någons namn fel genom en hel text? Då kan Ctrl+F rädda situationen.

Med “Sök och ersätt” kan du hitta alla förekomster av det felstavade ordet och byta ut dem mot rätt stavning direkt. Det sparar både tid och frustration – särskilt i längre dokument.

5. Hitta rätt mejl eller information i långa konversationer

Många e-posttjänster och chattverktyg stödjer också Ctrl+F. Om du till exempel vill hitta ett ordernummer, en adress eller ett tidigare beslut i en lång mejltråd kan du söka direkt på ordet eller numret.

Det sparar mycket tid, särskilt i arbetsrelaterade projekt där konversationerna snabbt blir omfattande.

6. Navigera snabbare i mötesanteckningar och protokoll

I långa mötesanteckningar eller protokoll kan Ctrl+F hjälpa dig att snabbt hitta:

• ett namn
• ett beslut
• ett datum
• ett specifikt ämne

Det gör det enklare att gå tillbaka till rätt information utan att läsa igenom hela dokumentet igen.

7. Kontrollera om du redan nämnt något i en text

När du skriver längre texter är det lätt att upprepa sig. Med Ctrl+F kan du snabbt kontrollera om du redan använt ett ord, en formulering eller ett exempel tidigare i texten.

Det är ett enkelt sätt att förbättra både variation och tydlighet i det du skriver.

8. Ta bort extra mellanslag

I många program fungerar Ctrl+F också tillsammans med funktionen “Sök och ersätt”. Det är särskilt användbart när du redigerar texter.

Ett vanligt exempel är dubbla mellanslag efter punkt. Förr var det vanligt att skriva två mellanslag mellan meningar, men i modern digital typografi används bara ett.

Med funktionen “Sök och ersätt” kan du enkelt:

• söka efter två mellanslag
• ersätta dem med ett enda

På några sekunder är hela dokumentet korrigerat.

9. Anpassa sökningen efter behov

Sökfunktionen innehåller ofta fler möjligheter än många känner till. Du kan till exempel:

• söka med eller utan hänsyn till stora och små bokstäver
• hitta hela ord eller delar av ord
• söka endast i markerad text
• ersätta alla träffar samtidigt eller en i taget

Det gör Ctrl+F till ett flexibelt verktyg som fungerar lika bra för snabba sökningar som för mer noggrann textredigering.

10. Hitta recept, mått eller ingredienser snabbare

När du använder ett långt recept kan Ctrl+F hjälpa dig att direkt hitta en specifik ingrediens eller ett moment i instruktionen. Sök till exempel efter “smör”, “ugn” eller “grader” istället för att skrolla genom hela sidan.

Det är särskilt användbart i långa guider och matbloggar där mycket text omger själva receptet.

Ctrl+F är kanske ett litet kortkommando, men det kan göra stor skillnad i vardagen. När du väl börjar använda det är det svårt att förstå hur du klarade dig utan det.

The post Ctrl+F – det dolda superverktyget som sparar tid varje dag appeared first on Grensman & Grensmans.

När man skriver rapporter är det vanligt att känna sig osäker på vad som hör hemma under olika rubriker. Särskilt svårt brukar det vara att skilja mellan exempelvis bakgrund, nulägesbeskrivning och nulägesanalys. Ofta handlar problemet inte om att man “inte kan skriva”, utan om att man ännu inte har gjort helt tydligt för sig själv vilken funktion varje del av texten ska ha.

Det finns flera praktiska sätt att skapa bättre struktur i sitt skrivande.

1. Börja med att definiera syftet med varje rubrik

Ett bra första steg är att skriva en egen hjälptext till varje rubrik innan du börjar skriva själva innehållet. Hjälptexten fungerar som ett stöd för tankarna och gör det lättare att avgöra vad som passar var.

Ett enkelt sätt att tänka är:

• Bakgrund svarar på frågan: Varför är detta viktigt?
• Nuläge svarar på frågan: Hur ser situationen ut just nu?

Det innebär till exempel att:

• Bakgrunden beskriver varför frågan är relevant, vilka behov som finns och vad verksamheten eller projektet övergripande behöver uppnå.
• Nuläget beskriver hur situationen faktiskt ser ut idag och vilka förutsättningar, hinder eller möjligheter som påverkar arbetet framåt.

Om man skriver om beredskap i förskolan kan det exempelvis innebära att:

• Bakgrunden fokuserar på varför god beredskap är viktig och vilket ansvar förskolan har.
• Nuläget beskriver hur beredskapen fungerar idag och vilka faktorer som påverkar möjligheten att utveckla den.

Att formulera sådana hjälptexter innan man börjar skriva gör det ofta mycket lättare att sortera information.

2. Anpassa rubrikerna efter innehållet

Många använder generella rubriker som “Bakgrund” eller “Nulägesanalys” utan att fundera på om de faktiskt hjälper läsaren att förstå innehållet. Ofta blir texten tydligare om rubrikerna är mer konkreta och beskrivande.

I stället för:

• Bakgrund
• Nulägesanalys

kan man skriva:

• Vikten av beredskap i förskolan
• Förskolans beredskap idag och faktorer som påverkar den

Tydligare rubriker hjälper både skribenten och läsaren. För skribenten blir det lättare att avgöra vad som hör hemma under varje avsnitt. För läsaren blir det enklare att orientera sig i texten och förstå hur resonemanget är uppbyggt.

3. Använd underrubriker för att skapa ordning

Underrubriker är ett av de mest effektiva verktygen för att strukturera information. De hjälper dig att dela upp innehållet i mindre delar och gör det lättare att hålla isär olika typer av information.

Exempel på underrubriker för huvudrubriken Nulägesanalys kan vara:

• Så ser verksamheten ut idag
• Tidigare erfarenheter och lärdomar
• Externa faktorer som påverkar situationen
• Interna faktorer som påverkar möjligheterna framåt

När man delar upp texten på det sättet blir det ofta tydligare både vad man vill säga och i vilken ordning informationen bör presenteras.

4. Ibland är en gemensam rubrik bättre

I vissa texter är gränsen mellan olika avsnitt inte helt tydlig. Då kan det vara bättre att slå ihop delar i stället för att försöka tvinga isär innehåll som egentligen hänger nära samman.

En rubrik som exempelvis:

• Bakgrund och nulägesanalys

kan fungera mycket bättre än två separata rubriker om innehållet naturligt flyter ihop.

Det viktigaste är inte att följa en “perfekt” mall, utan att strukturen hjälper läsaren att förstå texten.

5. Skillnaden mellan beskrivning och analys

Det kan också vara hjälpsamt att skilja på beskrivning och analys, eftersom det inte riktigt är samma sak.

• En nulägesbeskrivning presenterar fakta:
  “Så här ser situationen ut idag.”
• En nulägesanalys tolkar eller värderar situationen:
  “Att situationen ser ut så här innebär att…”

Vissa väljer att först beskriva fakta och senare göra analysen i ett eget avsnitt. Andra väver ihop fakta och analys direkt i texten. Båda sätten fungerar. Det viktiga är att strukturen är tydlig och konsekvent, och att rubriken speglar innehållet under den.

Struktur handlar om tydlighet, inte perfektion

Många fastnar i tanken att det finns ett enda rätt sätt att strukturera en rapport. Så är det sällan. Ofta finns flera fungerande lösningar. Det viktiga är att:

• rubrikerna speglar innehållet,
• informationen presenteras i en logisk ordning,
• och att läsaren förstår vad varje del av texten ska bidra med.

När man börjar se rubriker som verktyg för att organisera tankar – i stället för fasta regler – brukar skrivandet bli både enklare och tydligare.

The post När allt verkar passa överallt – så skapar du tydlig struktur i din rapport appeared first on Grensman & Grensmans.

I den här texten visar jag med ett konkret exempel varför det händer, och hur så kallade låsta promptar kan användas för att få mer tillförlitliga och verifierbara resultat. 

Uppgiften: strikt korrektur av ett dokument

Uppdraget var att göra en hård korrekturgranskning av en PDF som jag hade skrivit. Med hård korrektur menas i detta sammanhang att man:

• endast identifierar faktiska, synliga språkfel
• inte föreslår stilistiska förbättringar
• inte gör omformuleringar
• inte harmoniserar eller tolkar innehåll
• inte tar hänsyn till tidigare versioner eller extern kunskap

Kort sagt: uppgiften var att rapportera sådant som en mänsklig korrekturläsare kan peka på i texten och säga ”det här är ett fel”. Det är en relativt mekanisk uppgift, och just därför lämpar den sig väl för AI, i alla fall i teorin.

Prompten som jag använde såg i förenklad form ut ungefär så här:

> Gör en strikt korrekturgranskning av det bifogade dokumentet.
> Identifiera endast synliga och manuellt korrigerbara språkfel, såsom stavfel, grammatiska fel, böjningsfel, felaktig interpunktion och uppenbara formaliafel. 
> Föreslå inga stilistiska förbättringar och gör inga omformuleringar utöver nödvändiga rättelser. 
> Lista endast faktiska brister i den ordning de förekommer i materialet.

Detta är en fullt rimlig instruktion. Den är tydlig och relativt detaljerad. Ändå fick jag problem.

Ser korrekt ut, är helt fel

I svaret identifierades flera faktiska fel i dokumentet, bland annat en bruten mening och ett överflödigt ord. Allt detta var korrekt. Men där fanns också följande punkt:

Formalia/namninkonsekvens: “Case: Digital kampanj för Ikea”: Organisationens namn skrivs i dokumentet i övrigt som IKEA.

Formuleringen ser professionell ut. Den är saklig och välskriven. (Precis som de flesta svar vi får från generativ AI). Problemet är att den är fel – inte bara på ett, utan på två olika vis.

Vad som gick fel

För det första så användes fel normsystem. Enligt svenska skrivregler skrivs organisationens namn i löpande text som “Ikea”. Att Ikea själv använder IKEA i marknadskommunikation är i detta sammanhang irrelevant, för i korrektur är det språknormen som väger tyngst (om inget annat uttryckligen anges). Trots detta gjorde AI:n det motsatta och lät varumärkeskonvention styra.

För det andra gjordes ett påstående utan faktisk kontroll. AI:n hade påstått att organisationens namn skrivits som “IKEA” i övriga dokumentet. Det stämde inte, tvärtom hade jag genomgående skrivit “Ikea”, utom på just detta ställe. AI:n hade alltså gjort ett antagande baserat på vad som är vanligt, snarare än att verifiera mot det faktiska dokumentet. I korrektur får man naturligtvis inte anta att vissa fel finns – man måste kontrollera.

Felen som uppstod berodde naturligtvis inte på att AI:n hade bristande kunskap om svenska skrivregler, utan på att den arbetade i fel arbetsläge. Flera tolknings- eller normsystem var nämligen också aktiva:

• statistisk sannolikhet (”så här brukar det vara”)
• varumärkeskonvention
• tidigare kontext i samtalet
• intern textrepresentation av PDF-filen

I ett strikt korrekturuppdrag behöver alla dessa system i praktiken vara avstängda, annars riskerar man att få rimliga, men oönskade, slutsatser. Kort sagt; situationen uppstod för att jag inte aktivt stängt av dessa tolkningssystem.

Lösningen: en prompt för att stänga ned överflödiga tolkningssystem

I strikt korrektur räcker det inte att något verkar fel eller avvikande. Ett fel måste kunna visas direkt i dokumentet, för en annan läsare, utan att man behöver hänvisa till hur något brukar skrivas, hur organisationer vanligtvis benämns eller hur texten sett ut i andra sammanhang. Om en bedömning kräver sådana referenser, då handlar det inte längre om korrektur utan om tolkning.

För att få rätt beteende behövde den prompt jag använde göras betydligt striktare. Framför allt behövde den tala om vad AI:n inte fick göra. Den omarbetade prompten innehöll därför bland annat instruktioner om att:

> endast utgå från vad som faktiskt och synligt står i dokumentet
> arbeta verifierande, inte normerande
> inte göra antaganden baserade på hur något brukar skrivas
> inte korrigera egennamn om de inte innehåller ett entydigt språkfel
> inkludera endast fel som kan påvisas utan antaganden eller extern kunskap

Den sista punkten är en kontrollfråga som tvingar fram ett arbetssätt där endast det som faktiskt går att observera i texten tas med. Detta minskar risken för att AI fyller i luckor, jämna ut variationer eller dra slutsatser som inte stöds av materialet. Frågan bidrar till att arbetssättet blir verifierande och därmed tillförlitligt.

När precision är viktigare än hjälpsamhet

Generativ AI är bra på att resonera, tolka och dra slutsatser. Men ibland är det just dessa egenskaper som ställer till det. När uppgiften kräver precision, behöver man hjälpa modellen att avstå från att vara hjälpsam. Ofta handlar det, som i det här exemplet, inte om att lägga till mer information, utan snarare om att begränsa tolkningsutrymmet.

Att bli bättre på att prompta handlar därför till stor del om disciplin: att veta när man vill ha kreativitet – och när man absolut inte vill ha det.

Checklista: låsta promptar

Den här checklistan är till för situationer där du inte vill ha kreativitet, hjälpsamhet eller rimliga antaganden, utan ett strikt, verifierbart resultat. Typiska exempel är korrektur, faktakontroller, inventeringar, listor, jämförelser och granskningar.

Du behöver inte alltid använda alla punkter, men ju mer mekanisk uppgiften är, desto fler bör vara med.

1. Definiera uppgiften snävt

☐ Har jag beskrivit uppgiften som mekanisk/verifierande, inte tolkande?
☐ Är det tydligt vad som ska göras – och vad som inte ingår?

Exempel:

> Gör en strikt korrekturgranskning (inte språkgranskning, inte redigering)

2. Begränsa datakällan explicit

☐ Har jag sagt exakt vilket material som får användas?
☐ Har jag förbjudit användning av tidigare versioner, kontext eller allmän kunskap?

Exempel:

> Utgå enbart från vad som faktiskt och synligt står i den bifogade filen.
> Ignorera allt annat i konversationen.

3. Arbeta verifierande, inte normerande

☐ Har jag förbjudit resonemang om hur något brukar vara?
☐ Är det tydligt att endast observationer är tillåtna?

Exempel:

> Arbeta verifierande, inte normerande.
> Gör inga bedömningar baserade på vad som är vanligt eller rimligt.

4. Förbjud antaganden uttryckligen

☐ Har jag sagt att AI:n inte får anta konsekvens?
☐ Har jag förbjudit generaliseringar och extrapolering?

Exempel:

> Gör inga antaganden om konsekvens, även om något verkar sannolikt.

5. Lås hanteringen av egennamn och termer

☐ Har jag varit tydlig med hur egennamn ska behandlas?
☐ Är det klart att de inte ska “rättas” utan objektivt fel?

Exempel:

> Korrigera inte egennamn, organisationsnamn eller terminologi om de inte innehåller ett entydigt och objektivt språkfel.

6. Förbjud harmonisering och standardisering

☐ Har jag uttryckligen förbjudit att göra texten “enhetlig”?
☐ Är det klart att inkonsekvens inte är ett fel i sig?

Exempel:

> Utför ingen harmonisering, standardisering eller konsekvensbedömning.

7. Avgränsa vad som räknas som fel

☐ Har jag specificerat exakt vilka feltyper som är tillåtna?
☐ Har jag uteslutit allt annat?

Exempel:

> Identifiera endast:
– stavfel
– grammatiska fel
– böjningsfel
– felaktig interpunktion
– uppenbara formaliafel

8. Uteslut tekniska artefakter

☐ Har jag förbjudit PDF-/radbrytnings-/extraktionsfel?
☐ Är det tydligt att endast mänskligt synliga fel räknas?

Exempel:

> Uteslut helt PDF-artefakter, radbrytningar och tekniska extraktionsfel.

9. Ställ krav på spårbarhet

☐ Måste varje identifierat fel gå att peka ut exakt?
☐ Är det förbjudet att rapportera något utan platsangivelse?

Exempel:

> Lista endast sådant som kan påvisas genom att peka på exakt plats i dokumentet.

10. Lägg till låsfrågan 

☐ Har jag lagt in en kontrollregel som stoppar allt tveksamt?

Exempel:

> Bedöm varje potentiell brist enligt regeln: “Kan detta påvisas utan extern kunskap?” Om nej – uteslut.

The post Låsta promptar – så får du AI att sluta anta och börja verifiera appeared first on Grensman & Grensmans.

Med anledning av en tidigare text om Stenhamraskolan så kände de sig föranledda att skicka ett mejl till mig. Det var inte helt genomtänkt.  Det lyder:

Hej Hanna-Karin,

Hörde att du kanske hade uppfattat mitt mail kring skolbytet på ett felaktigt sätt.
Synnerligen oväntat är det inte att jag engagerar mig i frågan kring ett skolbyte då det är jag som skoladministratör som sköter detta tillsammans med Barn & ungdomsförvaltningen. När jag får vetskap att ett skolbyte är på gång, sagt muntligt- Så skickar jag alltid ut ett mail med info om att ett skolbyte ska göras på Ekerös hemsida – helt enligt rutin.
Så att mitt namn hängs ut på din facebook sida undanber jag mig i fortsättningen när jag endast gör mitt jobb.
Tack på förhand & ha en fin dag.

Med vänlig hälsning

Ett sådant mejl kan man naturligtvis inte skicka, så jag svarade med några av de argument som förklarar precis varför detta är olämpligt.

Hej,

Min jurist låter hälsa att det är synnerligen olämpligt, och befinner sig i en juridisk gråzon, att som personal vid en skola besöka Facebook-sidor tillhörande föräldrar till barn gående på skolan, i syfte att inhämta information om dennes privatliv. Något som trots detta skett vid flera tillfällen, enligt uppgift från er.

Vad gäller mejl som skickas från en organisation så är dessa inte att betrakta som skickade från er i egenskap av er som privatpersoner, utan just som företrädare för sagda organisation, varvid man tyvärr får tåla att de hanteras så.

Till det är detta en skola, vilket gör att dessa mejl är att offentliga handlingar och det innebär att t.ex. journalister har rätt att begära ut dem. Något som är gott att ha i åtanke när man formulerar sig.

Slutligen får man väl ändå förutsätta att du är stolt och nöjd med det mejl du skickade. Och det är, som du själv påpekar, en del av ditt arbete. Det är därmed inte tal om en “uthängning”, då jag på intet vis missrepresenterat innehållet i sagda mejl.

Jag har inte fått något svar på det.

Så varför har jag trots allt maskat namnet i den här texten? För att jag faktiskt är ganska snäll.

Och för att jag misstänker att detta mer är bristande ledning (igen!) än brister hos en enskild medarbetare.
Jag skulle liksom inte få en hjärtattack och dö av förvåning om det skulle visa sig att hon konsulterat skolledningen innan hon skickade det.

Det vill säga samma skolledning som var inne och tittade på min profil på Facebook och råkade trycka på “Följ” för att sedan snabbt avfölja. Men inte så snabbt att jag inte fick en notifiering. Slarvigt, på min ära!

Reaktioner från läsare

“Jag ska nog börja inleda alla mail med ‘min jurist’. Sätter liksom rätt tonalitet från början.”

“Vad folk har svårt med svenskan nuförtiden, även förvaltningspersoner inom skolsektorn.”

“Så synnerligen korkat av henne. Alltihop. Hur kunde hon tro att det skulle komma någonting bra ur att skicka det där mailet?”

“Skolpersonal är lite för ofta omedvetna om att de är myndighetsrepresentanter och att mejlkonversationer i tjänsten är offentliga handlingar.”

“Hon vet att hon jobbar med myndighetsutövning? ELLER??”

“Intrycket man får av hela den här historien är att den verkar vara så osmidigt hanterad av administrationen på skolan. Även det här agerandet från deras sida och nu denna persons handlande. Vid en viss tidpunkt inom en organisation måste man ju idka någon form av självreflekterande. Det är som att flera av de inblandade struntar i eller bitvis saknar insikt om att en del av yrket är att representera organisationen denne företräder, särskilt som offentliganställd. Annars blir det ju bara pannkaka av alltihop.”

“Allvarligt, hon trampar väldigt snett. Dåligt för skolan, dåligt för henne.”

The post Ibland är det bra att tänka efter före appeared first on Grensman & Grensmans.

När du ska skriva en rapport, en uppsats eller annan typ av dokument bör du alltid börja med att formatera  dokumentet. Och i den här filmen går jag igenom det absolut mest grundläggande du behöver behärska för att kunna göra det enkelt och snabbt.

Filmens innehåll

• Försättsblad
• Sidnumrering
• Formatmallar
• Automatiskt genererad innehållsförteckning
• Sidhuvud och sidfot
• Automatisk avstavning och marginaljustering
• Infoga bilder, bildplacering och format
• Navigeringsfönstret och anpassa verktygsfältet
• Infoga fotnot
• Arbeta med SmartArt

Filmen utfår ifrån Word i Microsoft Office 365. (Motsvarande funktioner finns i Open Office och Pages, samt delvis i Google Docs.)

Det är en snabbt framtagen film, så klippning och finish lämnar en del övrigt att önska, men eftersom folk envisas med att fråga efter den, så får det vara så här för nu. Hoppas det inte stör för mycket.

Därför ska du formatera ditt dokument

Man kan tycka vad man vill om det, men det är ett faktum att våra dokument och rapporter tenderar att bli mer bedömda utifrån formatering och utseende, snarare än det faktiska innehållet. Genom att lära dig grunderna i det ordbehandlingsprogram som du använder, kan man snabbt och enkelt dra nytta av detta faktum, i stället för att starta i uppförsbacke.

När du ska skriva en rapport, uppsats eller annan typ av dokument bör du alltid börja med att formatera  dokumentet. Det finns en lång rad orsaker till varför det är en bra idé.

För det första så sparar du tid på det, eftersom du får hjälp att navigera och orientera dig i dokumentet. Det gör det också tydligare för dig vad du ska göra och vad du redan har gjort, vilket i sin tur gör det enklare för dig att se att arbetet går framåt. Det är extra skönt när det är längre rapporter eller dokument som ska skrivas.

Det går också snabbare att göra justeringar senare, till exempel om man skulle vilja ändra de typsnitt och den teckengrad man valt för rubrikerna.

När du skriver gör du också ofta vissa justeringar för att det ska se rätt ut, när du sedan lägger på formatering i efterhand, kan vissa av dessa justeringar ställa till det för dig, och då måste alla dessa justeringar korrigeras i efterhand.

Forskning visar också att det är lättare för studenter att följa ramarna för den texttyp som ska användas, om man kan skapa känslan av texttypen, till exempel genom att formatera dokumentet. Och jag har svårt att tro att det inte gäller för oss alla, jag vet i alla fall att det hjälper mig.

The post Vad alla behöver kunna om dokumentformatering (med Word, Microsoft Office 365) appeared first on Grensman & Grensmans.

Det här är mitt syfte: Att få chansen att hjälpa morgondagens författare att få fram sin berättelse, och få den utgiven. För alla skribenter, hur etablerade och begåvade de än är, behöver kritik och ett par objektiva ögon. Det är en ynnest att få vara det ett tiotal gånger om året.

Och så igår, fick jag ett mejl från Mattias Olsson. Han skriver till mig:

Jag heter Mattias och vi hade kontakt för drygt 3 år sen. Då hjälpte du mig med manuset till min roman Mokadji. För 2 år sedan fick jag kontrakt med Visto förlag och för en månad sen kom boken ut på marknaden.  Jag skulle bara vilja tacka dig för all värdefull feedback jag fick av dig. Tack ska du ha! 

Så om du är det minsta intresserad av fantasy eller bara gillar att stötta nyblivna författare, varför inte ge Mokadji en chans? Själv har jag köpt två exemplar. (Man ber aldrig en författare man känner om gratis exemplar, i stället köper man minst två för att att stötta dem.)

Du köper den på ställen där böcker säljs, som Adlibris.

Om Mokadji av Mattias Olsson

Sirius och Erik är på väg till Egypten på en efterlängtad resa. Plötsligt störtar flyget mitt ute i öknen och de verkar vara de enda som överlevt. De hittas medvetslösa i vrakmassorna av en mystisk man med oförklarliga krafter. Han för dem med sig till en underlig plats där de vaknar upp fyllda med frågor. De får veta att de hamnat i ökenriket i landet Mokadji, det enda riket som ännu inte drabbats av den onda härskarens mörker. Men vem är mannen med de mystiska krafterna? Hur länge kommer de klara sig undan härskarens mörker? Kommer de någonsin komma hem igen? Och vad döljer sig egentligen bortom ökenrikets gränser?

The post I dag firar jag Mattias Olsson och Mokadji appeared first on Grensman & Grensmans.

More Beautiful by Kerry Rigby är en salong som erbjuder en mängd behandlingar inom avancerad skönhetsvård, kroppsvård och avslappnade massageterapi. Det är kärnkompetensen och alltså det som hon bör och ska fokusera på. Hon har en mängd kunder och i princip alla hennes kunder återkommer. (Själv har jag besökt henne regelbundet i flera år.) Nästan alla kunder tar också del av de nyhetsbrev som hon skickar ut, vilket antyder att hennes kunder uppskattar dessa och är intresserade av verksamheten.

Men det finns alltid utrymme för förbättringar och i detta fall – som så ofta annars – handlar det just om att dra nytta av de digitala kanalerna som är hennes huvudsakliga källa till bokningar och nya kunder.

Utan analys och strategi blir det ofta pengar i sjön

I projektets första del analyserade jag därför de förutsättningar som företaget hade, hur deras närvaro såg ut och var det fanns utrymmer för förbättringar. Utifrån detta tog jag fram en digital strategi, som bland annat omfattade en ny webbsida. Det räcker nämligen sällan att ha en webbsida. Man måste ha klart för sig vad man vill att webbsidan ska uppnå, vad syftet med den är, och säkerställa att webbsidan stöttar de målen. I detta specifika fall: att kunderna bokar behandlingar. Här fanns också en separat bokningssajt att ta hänsyn till.

Egentligen gör jag inte webbsidor längre. Men när man har funnit världens bästa skönhetsterapeut – som man för allt i världen inte vill bli av med – så blir det mycket, mycket svårt att säga nej till henne. Därför gjorde jag en webbsida och fyllde den med innehåll. Detta innefattade bland annat nya och tydligare beskrivningar av de 50-talet behandlingar som hon erbjuder. Texter som även kunde användas i det externa bokningssystemet för att öka konverteringen där.

Det var också viktigt att säkerställa att säkerställa att de olika systemen länkades med varandra. Implementera Google Analytics (för uppföljning), koppla till Mailchimp (för nyhetsbrev) och till de övriga digitala kanaler som hon använder (Facebook och Instagram). Slutligen finns det också en del formella lagkrav som behövde adresseras – så som GDPR.

Vikten av kompetenshöjning hos kunden

Som en del av projektet har jag också gjort en poäng av att säkerställa att de har förståelse för och kompetens att hantera de system som används. Förståelsen är viktigt för att kunna ta bra beslut och jag vill inte heller att de ska vara låsta till mig. Precis som med alla andra relationer vill jag att de ska vara mina kunder för att de vill de och så länge de önskar det – inte stanna av tvång eller svårigheter att byta.

Sajten lanserades våren 2019 och därmed har första delen i planen realiserats: säkerställa en hög konvertering. I nästa steg kommer vi att arbeta vidare med att driva trafik till sajten och till bokningssystemet.

Om projektet (del 1)

Kund: More Beautiful by Kerry Rigby

Uppdraget: Digital strategi, framtagande av ny webbsida, framtagande av nya produktbeskrivningar. Uppdatering av befintlig bokningssajt. Hantering av nyhetsbrev. Förtydligande av varumärke. Utbildning. Uppfyllande av legala krav. Koppling till externa system och verktyg och mycket annat.

Omfattning: ca 60 timmar. (Detta ska inte ses som en fingervisning, jag har medvetet ansträngt mig löjligt mycket för att hålla nere antalet timmar. Räkna med det dubbla under normala förhållanden.)

Utförare: Hanna-Karin Grensman

The post Digitala strategier för More Beautiful by Kerry Rigby appeared first on Grensman & Grensmans.

Min tanke var att utveckla mina kunskaper inom korrekturläsning. Detta eftersom det är en grundläggande kompetens inom min roll som frilansande skribent. Och något som dessutom kommer påverka mitt egna skrivande positivt.

Bra – och mindre bra

Kursen innehöll flera olika moment, bland annat en genomgång av hur man kan lägga upp arbetet och vad Corinna Müller anser att man bör tänka på. Det fann jag mycket givande, då det alltid är inspirerande att höra hur andra gör. Kanske har man inte alltid valt de mest effektiva processerna? Även en genomgång av vanliga felkällor (konsekvent stavning av ord med flera korrekta stavningar, förkortningar med stor eller lite bokstav, bildtexter och så vidare) och hur hon brukar hantera dessa var givande.

Mindre givande var genomgången av  vilka källor och verktyg som man kan använda sig av i arbetet. Här framkommer en svaghet i kursens titel och beskrivning. För den som vill bli korrekturläsare är det relevant och intressant. För den som redan arbetar med textgranskning professionellt torde det vara överflödigt.

Kursen innehöll också ett stort antal exempel för att påvisa vanliga korrekturfel. Jag vet inte hur mycket dessa exempel gav egentligen. Samtidigt kan jag som professionell utbildare inte på rak arm komma på ett upplägg som hade fungerat bättre. Müller har onekligen lång erfarenhet och stor kompetens – så kanske är det så här det måste gå till?

Konkreta resultat

Några av Corinna Müller tips kommer jag att införliva i min egen process. Från och med nu kommer jag till exempel att arbeta med en tydlig linjal för att verkligen fånga upp varje ord på varje rad. Jag kommer också att utifrån hennes föreläsning och mina egna erfarenheter ta fram en checklista för att göra mitt eget arbete mer systematiskt.

Jag lärde mig också att mycket av det som jag vill göra med en text, snarare handlar om redaktörens arbete än om korrekturläsarens. Så det är tveksamt om jag framöver kommer att ta uppdrag som korrekturläsare. Mer sannolikt är att jag kommer utföra mina vanliga uppdrag med högre kvalitet på mindre tid.

Men det har ett värde i sig: det är lika viktigt att veta vad man vill göra och vad man passar som, som att känna till motsatsen.

The post Recension: Fortbildning i korrekturläsning appeared first on Grensman & Grensmans.

Behöver dagens barn lära sig att steka äldre kvinnor i glesbygdsmiljö? frågar sig Lotta Olsson i en krönika i Dagens Nyheter (29/11), och fortsätter:

”[…] de gamla sagorna kanske fortfarande har ett värde? Nya sagor blir ofta bara utslätade Hollywoodvärldar med endimensionella superhjältar och extremt fantasilösa fantasymiljöer.”

 Jag har sett konstruktionen av dessa sagor på nära håll. Till exempel deltog jag för en tid sedan i en diskussion mellan ett antal barnboksförfattare. Författaren som hade startat diskussionen stod inför ett dilemma. Hon behövde en kapsyl för att driva berättelsen vidare, och hennes lösning var att låta bokens mamma dricka en öl på en uteservering. Men kunde hon verkligen göra så?

Nej, var det genomgående svaret, det kunde hon inte.

Detta ställningstagande motiverades med att barn överhuvudtaget inte behöver känna till eller exponeras för förekomsten av alkohol. Inte heller ansågs det rimligt att barn som lever i en miljö med alkoholiserade föräldrar ska behöva möta alkohol, och kanske triggas av det, i en barnbok.

Det svåra gör barnboken mer värdefull

Alla barn exponeras för alkohol, att dölja förekomsten låter sig helt enkelt inte göras, hur gärna man än skulle vilja. Därför kan jag också se ett värde i att låta alkohol vara en del av en berättelse. Det är rimlig spegling av vår kultur och det ger barn språkliga begrepp och en förståelse inför alkoholens sociala funktion.

Små barn tenderar att tro att alla familjer är precis som deras, och äldre barn tenderar att tro att de är ensamma om sin situation. Förekomsten av alkohol kan alltså påvisa att det finns andra familjer än den egna där man dricker alkohol. Och det kan också visa att det finns ett sunt sätt att förhålla sig till och konsumera alkohol. Man kan ta en öl på en uteservering i solskenet och vara nöjd med det, man måste inte dricka öl efter öl och slutligen ragla från restaurangen.

Förekomsten av alkohol i en saga kan alltså både ge barnen en vokabulär för att tala om det och referensramar utanför den egna familjen. Exakt det som behövs för att vi ska kunna fånga upp de barn som lever i hem där missbruk förekommer. 

Våra älskade sagor är fulla av ond bråd död

I flera av vara mest älskade sagor går författarna mycket längre än så. Astrid Lindgrens Madicken umgås med farbror Nilsson, en trevlig och jovialisk man för det mesta, men också tydligt alkoholiserad. Lindgrens sagor väjer förövrigt inte för något som är svårt. Ensamhet, sorg och död har ett utrymme. Likväl som glädje, lycka och stor omtanke. Och är det inte just detta som är hennes storhet?

H. C. Andersens sagor är likartade. I hans version av Lilla Sjöjungfrun  får hon inte sin prins (som i Disneys tillrättalagda), hon blir förvandlad till skum på vågorna.

En mindre känd bok är Nusse-kudden av Håkan Jaensson och Arne Norlin. Den gavs ut av Alfabeta 1984 och hyllades som nyskapande och som sinnebilden för den nya svenska barnboken.

”Kalle försökte glömma Nusse-kudden. Han började löpa flera mil om dagen. Eftersom det inte hjälpte började han röka och supa något förskräckligt. Men han kunde inte glömma Nusse-kudden. (ur Nusse-kudden)

Kritikerrosat 1984. Svårt, eller omöjligt, att publicera 2018.

Det livsfarliga är livsviktigt

Lotta Olsson menar: ”De gamla sagorna är grovhuggna, men annorlunda, och det går att göra dem något mindre bloddrypande för mindre barn. Ändå är just det livsfarliga viktigt. Sagorna handlar om liv och död, om omedelbar överlevnad och om att lära sig hantera det omöjliga.

Jag är helt enig med Lotta Olsson. Att försöka skydda barn från verkligheten – i stället för att lära dem att hantera den – är att göra dem en björntjänst. De behöver få möta livets alla aspekter, i lagom doser och med en vuxen att hålla i handen. De behöver inte det tillrättalagda och menlösa.

The post Björntjänst att inte exponera barn för verkligheten appeared first on Grensman & Grensmans.

Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. ­ – Art. 23, Barnkonventionen

Elmi Abdiaziz har många stränga på sin lyra. Förutom företaget Puntland Invest och en pågående master i pedagogik, arbetar han aktivt för barns och kvinnors rättigheter.

Utifrån hans vision har jag fått i uppdrag att formulera koncept och informationsmaterial. Materialet ska användas för att realisera en fråga som ligger honom varmt om hjärtat: en förbättrad vardag för barn och unga med funktionsnedsättningar.

Eftersom som jag delar hans intresse och engagemang i frågan, så det är med extra glädje och spänning som jag tagit mig an uppdraget.

The post Med barnrätten som utgångspunkt appeared first on Grensman & Grensmans.