Min sons förskoleklass står på led och väntar på sin fröken. Då får jag en idé.
Jag (till alla barnen): Ni vet att ni inte får säga caca boudin?
Några av barnen (lite tveksamt): Caca boudin.
Jag (spjuveraktigt): Nej men så kan ni inte säga! Det betyder ju bajskorv på franska!
Alla barnen (mer entusiastiskt): Caca boudin!
Jag: Nej men, vet ni vad … Caca boudin är ju ett fult ord! Ni får inte säga caca boudin!
Alla barnen (mycket högljutt och entusiastiskt): CACA BOUDIN!
Jag (glatt): Jag visste att ni var den busigaste klassen. Det är ju ingen ordning på er alls!
Man kan förstås lämna barn på andra vis, men det är inte lika roligt. Varken för mig eller barnen. Och vad är då poängen med allt det här, om vi inte ser till att ha just roligt?