Vi kan tala om lagen som innebar att personer som ville byta kön tvingades genomgå en sterilisering. Vi kan tala om den utifrån mänskliga rättigheter, internationella konventioner och svenska lagar. Vi kan tala om den från historiska, sexualpolitiska och samhällsekonomiska horisonter. Och det finns sannerligen skäl att tala om den utifrån etiska och moraliska perspektiv.
Men, nota bene, ingen som ville byta juridiskt kön blev tvångssteriliserad. Ingen tvingades, inte på grund av handlingen, och absolut inte på grund av tanken, viljan.
Däremot var medgivande om sterilisering en förutsättning för att få byta juridiskt kön. Vilket må vara en liten, men avgörande, distinktion. De 800 individer som ni refererar till blev inte tvångssteriliserade. För hur vi än väljer att se på valet, hur vi än väljer att kategorisera det, så hade de berörda individerna ett val.
Mitt syfte är inte att trivialisera de utsattas situation eller svårigheterna i att tvingas välja bort något så essentiellt, men det är inte heller rimligt att trivialisera det faktum att människor faktiskt, för inte så länge sedan, tvångssteriliserades i ordets mest fruktansvärda bemärkelse.
Ord är viktiga. Välj dem nogsamt.
Kommentarer är stängda.